Ny röjningsresurs till de mekaniserade förbanden

Grupperad UR-07M med minröjningsorm SPD. De uppfällda luckorna ger vagnen dess säregna utseende.

Minröjningsbandvagnen UR-07M kommer allt av döma att införas från och med 2014 i de väpnade styrkorna enligt bloggen warsonline.info. Fordonet är baserat på stridsfordonet BMP-3 och är utrustad med två stycken minröjningsormar SPD. Beroende på drivraket PSM-06/PSM-06D kan räckvidden varieras från 340 till 1000 meter.

Vagnen är till det yttre mycket lik stridsledningsbandvagn 502TB och kan egentligen bara särskiljas genom de stora luckorna på vagnens översida, vilka döljer minormsutrustningen vid transport.

Vagnen kommer efterhand att ersätta UR-77 vilket är ett motsvarande system baserat på pansarbandvagn MT-LB. Vän av ordning kan ju fundera över varför man nu inför ett nytt fältarbetsfordon baserat på ett stridsfordonssystem som nu kommer att ersättas av Kurganets-25? Den fordonstypen är modulär redan från början och skulle kunna redan från början burit minröjningsorm SPD i fältarbetsversion för minröjning.

Nya pansarterrängbilar till Östersjöflottans marininfanteri

336. marininfanteribrigaden i Baltijsk, Kaliningrad Oblast fick i förra veckan den första sändningen av de nya pansarterrängbilarna BTR-82 och BTR-82A. Den exakta fördelningen av fordon är inte känd, men det rör sig om ett 30-tal varav huvuddelen är BTR-82A.

Den senaste generationen BTR från Arzamas är en vidareutveckling av den kända BTR-80, fast med ny beväpning, ny motor och ökad skyddsnivå. Grunden i moderniseringen är att en invändig liner finns monterad för att öka skyddet från minor och IED. BTR-82A har dessutom fått nya stötsabsorberande säten. Vagnarna har även fått en Kamaz 740-14300 dieselmotor på 300hk. På grund av ökade krav för stabiliseringen av den tyngre beväpningen på BTR-82A är den försedd med bland annat ny fjädring. Hastigheter upp till 60km/h i terrängen är utlovade tack vare detta.

Skytten är utrustad med IRV-sikte TKG-4GA vilket medger eldigivning i både i dager såväl som mörker. Vagnchefen har ett TKN-AI för målobservation och målangivning, effekektiv upp till 3000 meter. Vagnen är dessutom försedd med stridsledningssystem Trona-1 där stridledningsoleat presenteras elekroniskt på det GLONASS-understödda kartuderlaget.

När det gäller beväpning är BTR-82 försedd med en 14,5mm KPTV-kulspruta med 500 patroner till skillnad från BTR-80 vars ksp var magasinsmatad.

BTR-82A är försedd med 30mm 2A72 automatkanon från Tulamaschzavod och använder en 30×165-patron likt föregångaren BTR-80A, strf BMP-2 och 3 samt ahkp MI-28 och KA-52. Utöver tornets huvudbeväpning finns dessutom en 7,62mm PKM-kulspruta

Segerdagsparaderna 2013

RT:s bevakning av paraden i Moskva

Segerdagsparaden 9 maj genomförs till minnet av segern över Tyskland 1945 och återfinns i fd sovjetiksa delrepubliker såsom Ryssland, Vitryssland, Ukraina och Kazakhstan. Under denna helgdag passar staten på att både bjuda på såväl sovjetisk sentimentalitet och modern nationalistisk yra.

Under sovjettiden var paraderna 1 maj och 7 november även ett showroom för ny materiel och därigenom viktiga källor för underättelseinhämtning. Med mässor och och den intensiva mediabevakning av de väpnade styrkorna har idag medför dock paradens roll minskat sett i det perspektivet. Politiskt sänder paraden i Moskva mycket viktiga signaler om den starka centralmakten och dess slagförmåga. Med 20 000 man i leden är den en av världens största militära parader och är trots allt mycket imponerande. Under årets parad noterades inga materialnyheter.

Av naturliga skäl är benägenheten att fira detta sovjetiska minne mycket liten i de baltiska staterna.

Kaliningrad, amatörfilm

S:t Petersburg

Observationsplatsen skrev lite om 2012 parad här och 2011 här

Putins påskpresent självövar den säkerhetspolitiska debatten

Konstaterar att den mediala uppståndelsen kring den ryska flygövningen medför att den säkerhetspolitiska debatten tar ånyo fart. Den s.a.s. självövar utan inblandning från varken förbandsinstruktör eller Observationsplatsen. Gott nog.

Det kommer finnas anledning att återkomma, dock inte under denna vecka. Annan vht tar all uppmärksamhet i anspråk.

Tack Moskva!

Förändrade spelregler påverkar beredskapen i närområdet

Den oannonserade ryska beredskapsövningen i Svarta Havet under påskhelgen visar på en ny typ av övningsverksamhet i Ryssland. Utan någon förvarning beordrade Putin att förband som omfattades av högre beredskapsgrader skulle omgåendé genomföra bland annat landstigningar och stridsskjutningar vid tre stycken skjutfält vid Svarta Havet.

Övningen är mycket intressant, då den omfattade 7000 man , 250 stridsfordon och 36 fartyg ihopskrapade på några timmar. Låt vara i en riktning som den ryska federationen har haft fokus på sedan några månader med ökad flottverksamhet i. Oaktat detta är kraftsamlingen imponerande då den även omfattar luftlandsättningsförband från det centrala militärdistriktet.

Att man övar sina förband och genomför beredskapskontroller är inget nytt. Sådant görs hela tiden, både förr under kalla kriget men även nu i modern tid. Det som var annorlunda denna gång är att övningen igångsattes utan lägre chefers inflytande eller kontroll. Därför avslöjades ett flertal, ej omnämnda brister i den ryska beredskapsorganisationen som följdaktligen kommer att åtgärdas. Andra intressanta komponenter som ingick är bland annat den förflyttning av luftlandsättningsförband från centrala militärdistriktet som tidigare nämnts. Att sådan beredskap finns har tidigare antagits men inte blivit så officiellt bekräftad som via denna beredskapsövning.

Att man nu börjar genomföra denna typ av övningar visar att man tar omställningen på allvar med att skapa förband med högre bredskap än tidigare. Även hos Ivan är här och nu viktigt. Tydligen har man även kommit så långt i arbetet med höjningen av förmågan så att den har validitet att testas så skarp. Man kan utifrån detta anta att arbetet är likartat över alla militardistrikt, så även MD Väst som gränsar mot svenskt närområde.

För NATO:s del är omfattningen på övningen nivåsättande för hur stor motståndare man kan anta finnas omdelbart i en eventuell konflikt, oavsett om det är i SO Europa eller i NV Europa, där man gränsar mot Baltikum.

Förutom storleken på denna övning är även samordningen i tid och rum viktig. Förutom att den genomfördes utan föregående (synlig) beredskapshöjning förklarar sig Ryssland nu att de numera har rätten att inte förvarna sina grannländer om förestående likande beredskapsövningar. Detta kan i sin tur ställa krav på NATO-länderna och deras Artikel 5-åtagande att snabbt kunna svara på en omedelbar rysk styrketillväxt. Är det på riktigt eller bara övning? Det är kanske inte så kul att vara president i en baltisk republik om det en vacker vårdag på 6 timmar står 7000 man med 250 stridsfordon vid gränsen…

Rysk övningsverksamhet och svensk nyhetsvärdering

Tack Aftonbladet för en så bra illustration…

Ännu en gång slås man av hur illa ställt det  är med den svenska nyhetsrapporteringen, kanske framför allt nyhetsvärderingen som redaktörerna gör om säkerhetspolitik. Ett aktuellt exempel är den nyss igångsatta beredskapsövningen Svarta Havet som idag har florerat i dagens media. Bland annat har både DN och SR Ekot rapporterat om den. Långbortistandoktrinen har bitit sig fast i Massmediasverige…

Visserligen är det en större övning och den var hastigt påkallad. Gott så, att allmänheten och mediekonsumenterna blir varse om aktuella händelser. Kritiken kan i sammanhanget inte riktas mot det aktuella exemplet.  Det som är underligt är hur man silar mygg och sväljer kameler, vilket i slutändan får moderna myter att florera och frodas i aktuell säkerhetspolitisk debatt.  Argument som ”rysk upprustning sker från låg nivå”, ”modern rysskräck” och ”man satsar framför allt längre österut” får fotfäste och accepteras som allmängiltiga sanningar, både av politiska företrädare och allmänhet.

Det som är underligt i sammanhanget är en total tystnad kring den ryska luftstridsövningen LADOGA-2013/Ладога-2013, som faktiskt är den största enskilda luftstridsövningen i svenskt närområde sedan kalla kriget, drygt 60 mil från Stockholm. Med ett 70-tal flygplan och helikoptrar motsvarar den gott  och väl ett välmående skandinaviskt lands hela flygvapen. Vilket land som avses kan du som läsare lista ut själv…

Listan på talande exempel kan göras längre. Ett i media uppmärksammat utspel i vintras var Putins satsning på flottan inom ramen för den pågående materielanskaffningsplanen GPV-2020, där man flitigt beskrev den pågående ryska anskaffningen av strategiska robotubåtar. Att man i Östersjön har två varv som bokstavligen sprutar ut ytstridsfartyg på löpande band är det däremot tyst om.

Kompetensen hos journalistkåren om säkerhetspolitik kan närmast jämföras med en mediakurspraktikant från Lackalänga folkhögskola  där det närmast råder total  begreppsförvirring runt ord som hotbild, risk och förmåga. Att man sedan än mer går vilse kring Överbefälhavarens syn på Insatsorganisation 14:s förmåga 2019 i ett av flera spelade scenarior är bara att beklaga. Nu bär inte enskilda tidningsredaktörer skulden för den utarmade nehetsbevakningen. Många nyheter som publiceras är inte tidningen egna redaktionella material, utan köps in som tjänst från nyhetsbyråer som TT, Reuter eller AFP. Visserligen drar man in på korrespondenter på båda fronter men med hjälp av IT kan mediabolagen lätt scanna av rapportering från bland annat östra delen av Europa tack vare nyhetsbevakningstjänster som Retriever/motsv

Visserligen finns det ljus i mörkret såsom SvD Mikael Holmström eller DN:s Ewa Stenberg, men dessa erkänt duktiga journalister kan inte ensamma täcka det breda spektrat av, i Observationsplatsens sätt att se världen, intressanta händelser som i förlängningen kan påverka svensk säkerhetspolitik.

Sedan bloggen startades sommaren 2010 har dock det blivit bättre. Situationen är dock långt ifrån bra, på sin höjd nöjaktig…

Ryska tester med bandvagn 206 vid 200. motoriserade brigaden i Pechenga

Från vänster, två stycken Hägglunds bv206, rysk bv DT-3P, rysk bv TTM-4901, rysk tgb TRECOL-39294 och längst ut till höger, rysk bv DT-10P

Ovanstående bild är intressant att studera. Den visar nämligen  den svenska bandvagnen bv206 vid jämförande framkomlighetstester inför anskaffning av fordon till de arktiska skytteförbanden som Ryssland nu skall sätta upp. Att man tidigare har refererat till de svenska, numera nedlagda Norrlandsbrigaderna och de finska Jägarbrigaderna avseende utrustning och stridsteknik är väl känt. Bilden är även intressant då den även visar storleksförhållandena mellan den svenska vagnen och de vanliga förekommande ryska typerna.

Oaktat detta är bilden bland de första officiella där Hägglundsvagnen testas av ryska armén i terrängen i ett särskilt syfte. Proven gjordes i mitten av mars vid 200. motoriserade skyttebrigaden i Pechenga och bevistades även av den ryske arméchefen Vladimir Chirkin. Man skall vara medveten i sammanhanget att bandvagnen säljs civilt i Ryssland och den är etablerad på marknaden.

Luftstridsövning LADOGA-2013

Spanings- och attackflygplanet MiG-25RB FOXBAT-B drar på inför start.

Under nästkommande vecka kommer den stora luftstridsövningen LADOGA-2013 att genomföras i ryska Karelen. Övningen omfattar ett 70-tal flygplan och helikoptrar och förberedelserna inför övningen har redan påbörjats. Deltagande flygplanstyper är  jaktflygplan SU-27 FLANKER och MiG-31B FOXHOUND, spaningsflygplan MiG-25RB FOXBAT-B och SU-24MR FENCER-E, attackflygplan SU-24M FENCER-D. Även helikoptrar av typerna MI-8 HIP samt MI-24 HIND kommer att medverka. De deltagande flygförbanden kommer från S:t Petersburg-, Tver och  Smolenskregionerna . I övningen kommer moment som start och landning från krigsbas, lufttankning, luftförsvar, markattack och flygspaning att ingå. Förhoppningsvis slipper man skrämma invånarna i S.t Petersburg på samma sätt som förra gången…

Än är det inte bekant om övningen kommer att genomföras likt föregående år då en liknande övning, LADOGA-2012 gick av stapeln under våren. Den gången användes Besovetsbasen flitigt. En bra bild kan man få på den ryska karttjänsten Yandex.ru (motsv Eniro)

Besovetsbasen från ovan. Väster om rullbanan ligger den militära delen och öster plattan för den civila terminalen för Petrozavodks flygplats

Om övningsmönstret upprepar sig från föregående år, vilket det gör än så länge sker det en större luftstridsövning i området under våren för att under hösten följas upp med en större markstridsövning. Under hösten 2012 skedde den första mobiliseringsövningen på över 20 år i regionen då 4. motoriserade brigaden övades i september. I september kommer storövningen ZAPAD-2013 att genomföras i Kaliningradområdet samt i angränsande delar i Ryssland och Vitryssland. Dessa övningar genomförs samordnat i tid och rum med andra , något mindre markstridsövningar. Det kan bli så att i Ladogaområdet kommer det en större brigadövning att ske. Möjligt är då att 138. motoriserade brigaden i Kamenka kommer att övas tillsammans med andra förband.

Som jämförelse övade svenska flygvapnet i Norrbottens län under denna vecka Flygvapenövning 13, FVÖ13. Det var för Sverige en mycket stor övning och omfattade 1000 personer och ett 20-tal flygplan. Den som påstår att Ryssland ökar sin förmåga från låg nivå bör överväga noga med vad man jämför med.

Bilder på ombyggnationen av Chkalovskfältet

Östra delen av flygplansuppställningområdet i början av mars. Där flygplan normalt står ligger nu enorma högar av grus.

Samma plats våren 2012.  Skillnaden är uppenbar.

Ombyggnationen av Chkalovskfältet strax väster om Kaliningrad är i full gång. Nyheten om det kom under förra året och man vilar verkligen inte på hanen. Tidigare skrev Observationsplatsen om att man flyttade icke-flygdugliga SU-27 FLANKER via landvägen till attackbasen Tjernjakovsk 11 mil österut. Utbyggnaden av basen är den första som sker i närområdet och är därför speciell. Baserna som finns i Kaliningradenklaven är alla från Kalla kriget och har inte åtgärdats sedan dess. Bildmaterialet som har dykt upp via den ryska bloggen shmelsas.livejournal.com kan därför anses som speciellt.

Fältet är huvudbas för jaktflygförband i Kaliningradenklaven och är ett av tre fält som stridsflyg kan använda.

Fältet via Google Earth innan ombyggnadsarbetena startade med en rullbana på 2985 meter

Markområdet där fältet ligger har stora behov av dränering. Bland annat visar satellitfotona flera dammar/motsvarande  med vatten. Materialupplagen innehåller en ganska ansenlig mängd dräneringsrör. Tydligen kommer man att gör något åt ytvattenproblemet på basen med andra ord.

Med tanken på mängden betong som kommer att produceras på plats tyder det på att dessutom ytlagret på  fältets rullbanor och taxivägar kommer att bytas ut och gjutas eller asfalteras, likt det  i västvärlden.

Dräneringsrör upplagda i väntan på att hamna under jorden.

Även taxibanornas betongplattor lyfts upp för att eventuellt bytas ut.

Schaktningsarbetena för att bygga nya taxibanor har redan kommit en bit på vägen.

Till den nya infrastrukturen behövs det mängder av grus till underlaget. En av flera grushögar på platsen.

Slutligen behövs det även hårdgjorda ytor. För det ändamålet uppför man en betongfabrik på platsen för att kunna gjuta taxibanor och uppställningsplatser.

Dagens lästips! Vårt Försvar 1/2013

Årets första nummer av tidningen Vårt Försvar har äntligen kommit. Den är som alltid fylld med artiklar kring svensk säkerhetspolitik och aktuella frågor som rör detta.

Tidningen ges ut i pappersformat men även som pdf. Länk till nr 1/2013 finns här.

Som alltid rekommenderar Observationsplatsen ett medlemskap i föreningen, om inte till dig själv kanske till en kollegaeller vän! Man får då tidningen i brevlådan fyra gånger per år. Medlemskap i föreningen, 200:-/år.

Kärnvapendepå 30 mil från Sverige

Man har i den säkerhetspolitiska debatten hitintills undvikit att beröra kärnvapen och dess existens i svenskt närområde.  En anledning kan vara att man i den något yrvakna situationen med enveckasförsvaret glömmer bort att vår säkerhet är i allra högsta grad beroende av andras säkerhet. Förekomsten av kärnvapen är alltjämt stor, så även i Europa, där både NATO och Ryssland har ett antal stridsspetsar till sitt förfogande.

För Rysslands del garanterar kärnvapnen landets säkerhet då de kompenserar de brister man har i dagsläget på markstridskrafterna. Denna förutsättning bedöms gälla fram till minst 2020 då tillgången på kvalitativa marksstridsförband bedöms vara god. Denna balans gäller framförallt NATO och de förband som finns tillgängliga i Europa. Med en amerikansk fokusförflyttning till Asien kommer dock situationen att vara till rysk fördel än snabbare än tidigare beräknat.

Ryssland förfogar över ca 8500 kärnvapenstridsspetsar varav 2000 är taktiska. Mer om aktuell status på ryska kärnvapen kan man läsa här.Dessa taktiska stridsspetsar avses att användas av till exempel flottan för sjömålsbekämpning eller ubåtsjakt. En applikation som vi har erfarenhet av är U-137 som var beväpnad med kärnvapenladdade torpeder. Andra användare av stridsspetsarna är flygvapnet som med attackflygplan SU-24 FENCER och SU-34 FULLBACK kan bära frifallande nukleära bomber. Utöver dessa är luftvärnet och markrobotförbanden nyttjare av denna typ av beväpning.

I Kaliningrad finns det ett antal vapenbärare som kan laddas med kärnvapenstridsspetsar, såsom Östersjöflottans ytstridsfartyg, attackflyg (FENCER), luftvärnsrobotförband (S-400/SA-21 GROWLER) samt markrobotförband med SS-21 SCARAB. Man har även tidigare aviserat att man har möjlighet att basera markrobot SS-26 STONE i enklaven, främst i syfte att balansera ett eventuellt robotförsvar i östra Polen.  Hur och var man förvarar stridsspetsarna är förstås omgärdat av stor sekretess. Dels fungerar det i ett avskräckande syfte, då motståndaren inte kan veta hur snabbt man kan öka beredskapen på förbanden, dels för att skydda dem mot bekämpning och kriminalitet.

Pereslavskojedepån 2002. Som man kan se är det yttre skalskyddet eftersatt med växtlighet lång in till staketet.

Dock kan man konstatera att kärnvapendepån vid Pereslavskoje mellan Svetlogorsk och Kaliningrad har genomgått en renovering och utbyggnad under senare år, något som kan tyda på att den antingen är i bruk eller förberedd att snabbt tas i bruk efter tillförsel av stridsspetsar. Av naturliga skäl vill inte Ryssland varken dementera eller bekräfta förekomsten av vapnen, varken här eller på någon annan plats.

Samma depå 2010. Skillnaderna är uppenbara. Man har röjt upp och förbättrat både det yttre och inre skalskyddet. Ny vakt är dessutom byggd vid infarten till depån. Storleken på depån är ca 800×700 meter

Med de senaste uppgifterna kring kommande storövning ZAPAD-2013 kan det därför vara av intresse att uppdateras kring den kärnvapendepå som ligger närmast Sverige.

Skrämmande scenario förebådar ZAPAD-2013

Förberedelserna inför övningen ZAPAD-2013 (VÄST-2013) som kommer genomföras i höst tillsammans med Vitryssland har nu börjat gå in i ett aktivare skede. I veckan beordrades att stabsövningar inför övningen skall genomföras. En sådan samövning är indelad i ett antal faser varav ett flertal kan sträcka sig över hela övningsperioden. Bland dessa kan en motsvarande höjd stabsberedskap inför de praktiska delarna övas under hela perioden. Det gäller att bland annat mobilisera och samla ihop förband och resurser till övningsområdet. Den verksamheten är lika skarp som om den skulle ha genomförts under krigshot. På så sätt kan man säga att övningen ZAPAD-2013 redan har börjat. Dock inte synligt och endast i kulisserna…

Man har även förkärlek att i skuggan av den större övningen samordna i tid och rum ett antal mindre övningar. Så skedde under ZAPAD-2009 när LADOGA-2009 genomfördes. Så lär ske igen.

Om innehållet i övningen och deltagande förband har det inte kommit så mycket information om. Att förband ur det västra militärdistriktet deltar är känt. Man kan anta att huvuddelen av förbanden från S:t Petersburg och söderöver mot Vitryssland kommer att medverka. Med detta ingår även luftlandsättningsförband (VDV) från Pskov och förmodligen även förband från Ivanovo, NO Moskva. Andra förband som kan komma att delta är även markrobotbrigaden i Luga. Förbandet har sedan senaste ZAPAD-övningen 2009 ombeväpnats med markrobot ISKANDER/SS-26 STONE. Ett vapensystem som väl lämpar sig för att bekämpa kvalificerade mål. Andra förband som har dykt upp sedan senast är två divisoner av attackflygplan SU-34 FULLBACK och attackhelikopter MI-28N HAVOC.
Att Kaliningrad ingår i övningen är en sak som är säker. Man har dock för närvarande brist på flygbaskapacitet då Chkalovsk-basen byggs om. Vad det kan få för konsekvenser för övningen kan man bara spekulera om, men det kan påverka eventuell framgruppering av flygförband till enklaven.

Vad som skall övas kom det en hint om tidigare i veckan då man meddelade att inriktningen är ”försvar mot NATOs robotsköld”. Detta kan innebära till exempel bekämpning av kvalificerat luftvärn på djupet av fiendens gruppering, SEAD för att använda gängse NATO-term. I detta finns det en källa till oro. Ryssland har sedan tidigare deklarerat att robotförsvaret är legitimt mål för kärnvapeninsats. Deltagande markrobotförband har system som är mycket lämpade för den typen av mål. Kombinationerna innebär då att i värsta fall övar för att genomföra en kärnvapeninsats mot polskt territorium, något som säkerligen polackerna tycker inte så mycket om.

Visserligen övade man kärnvapeninsats under ZAPAD-2009. Skillnaden där var att med detta skulle stoppa en fientlig framryckning på det egna territoriet. Skillnanden mellan övningarna blir uppenbar.

Nya bilder på den svenska incidentberedskapen

Två stycken svenska JAS 39 GRIPEN, varav den bortre är en JAS 39D.

Att Försvarsmakten inte gärna delar med sig av bildunderlag från Flygvapnets skarpaste uppgift, incidentberedskapen är ganska känt. Bildsläppet i höstas från den skapade stora rubriker i Mediasverige och förhoppningsvis kände medborgarna att de fick någonting för skattepengarna ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv.

Under hösten kom det även upp bilder tagna från den andra sidan på den svenska incidentberedskapen. I det fallet rörde det sig om en bloggande rysk flygare som plåtade incidentberedskapen från ett transportflygplan av typen AN-24 CURL som flög till/från Kaliningrad.

Nu är det dags igen med nya bilder. Denna gång är det dock NATO som står för kalaset. Filmen om Baltic Air Policing är okommenterad men visar främst tysk jakt i form av F-4F Phantom och litauiskt transportflyg med C-27J Spartan. I filmen dyker finsk incidentberedskap upp med F/A-18C Hornet. Den observante märker hur välbeväpnade finnarna är.

I en kort mellansekvens får Spartanflygplanet sällskap av två JAS 39 Gripen. Det anmärkningsvärda i bildmaterialet, om nu detta visar skarp verksamhet är att det ena av de två flygplanen är obeväpnat. Den tvåsitsiga versionen av JAS saknar nämligen fast vapeninstallation, den 27mm Mauserautomatkanon som finns på de ensitsiga planen. I normalfallet, tillskillnad från alla andra länder flyger inte Flygvapnet med robotbeväpning på sina flygplan.

Vem vet, passageraren i baksätet kanske hade en signalpistol med sig för att kunna avge verkanseld?

Bloggrannen Wiseman skrev även, som vanligt ett informativt inlägg.

Synliga tecken på utbyggnad av flygbaserna i Kaliningrad

De ryska flygförband som finns närmast Sverige är baserade i Kaliningradenklaven, ca 30 mil från det svenska fastlandet.  De utgörs av främst jakt och attackförband utrustade med SU-27 FLANKER samt attackflygplan SU-24M FENCER, som även finns som spaningsplan. Utöver dessa finns det även helikopter och transportflygplansförband. Observationsplatsen skrev lite om dessa förband tidigare här.

Sedan tidigare är det känt att det ryska flygvapnets flygfält skall moderniseras och byggas ut. Det handlar främst om uppställningsplatser och inflygningshjälpmedel som står först i kön. Förutom att infrastrukturen byggs ut köps även modern fälthållningsmateriel för underhåll av rull- och taxibanor.

Ombasering av tre FLANKER via landsväg från Chkalovsk till Tjernajakhovsk. Foto från den ryska bloggen http://ru-aviation.livejournal.com/2531084.html

För ett tag sedan rapporterades det om att huvudflygbasen i Kaliningrad, Chkalovskfältet var en av baserna som först i tur för modernisering. Hur långt man har kommit på det arbetet är svårt att bedöma via öppna källor, särskilt om man själv inte är på plats (sic!). Däremot kan man konstatera att man flyttar flygplan från Chkalovsk till Tjernjakhovskfältet. Det senare är det fältet som attackflyget använder men som med jämna mellanrum jaktflyget från Chkalovsk baseras på. Under ombyggnadstiden kommer Chkalovsk att vara stängt, varvid förbandet i sin helhet flyttas över. De jaktflygplan av typen SU-27 FLANKER som står på marken för längre tids översyn och som inte blev färdiga inför ombaseringen fick häromveckan flyttas över via landsvägstransport den 11 mil långa vägen till Tjernjakhovskfältet.

Till höger i bild syns takbalkarna med all tydlighet.

Ett annat flygfält som verkar byggas ut, men som det inte har rapporterats om via media är helikopterbasen i Donskoje vid kusten. Vid basen finns Östersjöflottans ubåtsjakthelikopterdivision med ansvar även för den ryska flygräddningen i Östersjön. Vid ett tvreportage i Rossije 24 den 1 mars med bilder från helikopterplattan syns en bildsekvens där takbalkar för en större byggnad upp. Att det rör sig om delar till en hangar är otvetydigt. Anledningen till att man bygger ut hangarkapaciteten på fältet är okänd, men i sammanhanget kan man konstatera att flygtidsutttaget på förbandet har ökat markant under de senaste åren och att man avser att basera fler helikoptrar på basen. Om det nu rör sig om fler ubåtsjakthelikoptrar eller om mer flygräddningsresurser kommer tiden att utvisa.

Tvreportaget i sin helhet

Sjättekolonnarna dansar gärna Moskvas dans

Utan någon som helst eftertanke låter Alliansfritt den ryska videon förstärka sitt budskap i den ironiska kampanjen ”Bestycka Gotland”.

Spridningen av den ryska parodin om det svenska försvaret har gått som en löpeld över Mediasverige och vidare över världen sedan Observationsplatsen twittrade om den sent på onsdagskvällen efter att ha upptäckt den på siten militaryphotos.net

När man läser kommentatorsfältet på Youtubekontot där filmen är upplagd ser man en hel del svenska(?)kommentarer som hellre välkommnar Ryssland än en svensk NATO-anslutning. Det är förundrande att se individer som hellre tar ställning för en stat där rättsäkerhet och mänskliga rättigheter är på upphällning än att närma sig en allians av stater där västerländsk parlamentarism är normen.

Än värre blir det när politiska opinionsbildare i Sverige tar budskapet i munnen och låter Moskvas parodi bli en inlaga i sitt eget ideologiska arbete. Exempel på detta är Alliansfritt Sverige som via sitt Twitterkonto spred filmen under glada tillrop. Att sedan socialdemokratiska lokalpolitiker tar sedan gärna upp detta via bloggar är än värre. Fri opinionsbildning är viktigt men frågan är lämpligt att använda, i värsta fall förtäckt propaganda? Nu är det inte bevisat att så är fallet, men den allvarliga undertonen i det aktuella showen klingar väl med vad Moskva anser om Sverige och NATO.

Under andra världskriget sändes i rundradion en programserie av den då välkände majoren Arvid Eriksson, kallad ”Radiomajoren”, där han manade till stark försvarsberedskap hos allmänheten. Ett av hans uttryck som kom att gå till historien är ”Sjättekolonnarna”. Dessa var enligt honom ”den missmodiga, håglösa, ryktessmidande, ryktesspridande och försvarsolustiga delen av folket”.

Sjättekolonnare likt Alliansfritt har visat att man kan sprida vems budskap som helst, bara det gynnar den egna saken. Moskva bjöd upp till dans, utan tvekan dansar de med…

Mer tälthangarer för det ryska flygvapnet

Observationsplatsen skrev tidigare i vinter om försök med tälthangarer för det ryska flygvapnet i Borisoglebsk. Då gällde det skol/lätta attackflygplan av typen Yak 130-MITTEN. Nu kommer mer bilder av samma hangartyp, om det rör sig om samma hangar eller om det är ytterligare exemplar är okänt. Denna gång är det ett attackflygplan SU-24 FENCER som fått plats.

Är detta hämnden för Tingeling?

Ryska tvkanalen RT1 levererar i programmet Yesterday Live den 24 februari en humoristisk bredsida angående debatten kring ”Enveckasförsvaret” Till tonerna av ABBAs Mama Mia sjunger man om den svenska rysskräcken och hur att Ivan vill ej oss något ont. Inslaget kan man se i sin helhet här.

De som drar sig tillminnes Melodifestivalsfinalen 2009 och uppståndelsen kring Tingeling kommer ihåg de ryska reaktionerna. Kan man säga att skulden är numera betald?

Nya skapelser trollas fram ur materielreserven

Två skrov i vattnet vid Yantarvarvet väntar på att väckas ur sin törnsrosasömn…

Att den ryska flottan står inför en omfattande modernisering undgår nog ingen, kanske en eller annan förnekare förstås. Under perioden fram till 2020 skall det ankaffas 100 fartyg till flottan. Varv som Baltiska varvet, Severnayavarvet och Yantar har fullt upp på sina stapelbäddar med fartygsklasser som exempelvis 11356 och 22350-fregatter och 20380-korvetter för att nämna några. I runda svängar skall det totalt byggas ett 50-tal ytstridsfartyg och ubåtar fram till 2020. Att då kunna få fram ytterliggare skrov för att bygga nya ytstridsfartyg är givetvis tacksamt. Vid Yantarvarvet ligger det för närvarande två stycken ofullbordade skrov som nu skall dammas av och färdigställas i nya roller än vad de tidigare var avsedda för.

Det rör sig om Tuman, det tredje skrovet i 11540 Neustrasjimyj-klassen och Novik i 12441-klassen.

Tuman-skrovet vid Yantarvarvet 2010

Tuman skall bli ett ubåtsjaktfartyg för Östersjöflottan med ett deplacement på 4500 ton och en uthållighet på 30 dagar. Några övriga specifikationer är inte i dagsläget klara utan konstruktionen är framtagande. Med tanke på att Tumans båda systerskepp som också finns i Östersjön, Neustrasjimyj och Jaroslav Mudryj är två ordentligt stora ytstridsfartyg kommer det finnas mycket plats ombord att placera såväl avancerad sonarutrustning som såväl ubåtsjaktvapen och vapenbärare. En inriktning som nämns är att fartyget skall vara väl rustat för att tackla ubåtar med luftoberoende maskineri som till exempel den svenska Gotlandsklassen. Fartyget kölsträcktes 1993 men skall vara klart i sin nya roll till 2017. Någon skiss på hur det färdiga fartyget kommer att se ut finns inte i dagsläget. Mer kommer nog i framtiden.

Dåvarande Novik på stapelbädden.

Det andra skrovet som skall färdigställas är Novik, numera under namnet Borodino och kommer bli ett skolfartyg med en längd på 116 meter och deplacement på 2900 ton. Skrovet kölsträcktes 1997 och arbetet avbröts 2002. 2007 omklassificerades fartyget till att bli ett skolfartyg i 12441U-klassen. Stora delar av fartygets bestyckning togs bort från konstruktionen för att bereda utrymme för kadetter och utbildningshjälpmedel. Fartyget skall även kunna fungera även som stöd för utveckling och utprovning av ny materiel. Med det nya materielanskaffningsprogrammet GPV-2020 finns nu medel till att sparka liv i skrovet och färdigställa det. Förmodligen kommer även detta fartyg att baseras i Östersjön. Fartyget skall levereras 2014, ett kanske något överoptimistiskt datum.

Hur 12441U skolfartyget Borodino  skall se ut efter färdigställandet.

Eldkraft

Herrejösses vilken eldkraft. 80 bulor på 72 sekunder…. 

Problemen som har omgärdat 10cm allmålskanon A-190-01 verkar nu vara åtgärdade. Kanonen har haft problem med med omladdningen och ofta fått eldavbrott.  Detta har fått till följd att leveranser av nya pjäser stoppades under 2012 och fartyg som 20380-korvetten Boikij och robotbåten i 21360-klassen Matjakala inte i tid fick sin beväpning. Trots avsaknaden av eldrörsartilleri på fartygen har genomfört sjöprov till stora delar. Sedan pjäserna sent under 2012 leverades har Matjakala levererats till Kaspiska flottiljen och Boikij har flyttats ned till Baltijsk utanför Kaliningrad för avslutande sjö och skjutprov innan fartyget överlämmnas under våren 2013. Antagligen kommer det att ske i anslutning till Östersjöflottans 310-årsjubileum den 18:e maj.

Allmålspjäs A190-01 har en räckvidd på 20km och kan bekämpa såväl sjö- och markmål men även luftmål såsom flygplan, helikoptrar och sjömålsrobotar. I pjäsens magasin finns det 80 granater som vardera väger 15,6kg. Kanontornet på totalvikt med pjäs MT på 15 ton är även smyganpassat för signaturreducering.

Boikij med sitt eldrörsartilleri av typen A190-01 monterat i S.t Petersburgs hamn i januari tidigare i år inför överfarten till Kronshtadt fvb Baltijsk.

Kanonen är standardbestyckning för eldrörsartilleriet på de fyra Steregushchij-korvetterna som senast nästa år kommer tillhöra Östersjöflottan. På den större fregattklassen 22350 Amiral Gorshkov är samma pjästyp standardbeväpning. Dessa kommer dock att tillföras Norra flottan.

På de indiska Talwarfregatterna (11356-klassen) finns motsvarande pjäs i något enklare version, A190E. Osäkert om de ryska fregatterna i samma klass kommer att få A190E eller A190-01. Efter Amiral Grigorovich sjösättning i juli 2013 kommer fartygets bestyckning att monteras. Om inte innan  lär nog svar då komma.

K som i Katran

Mässmodell av den sjöoperativa versionen av KA-52K Katran

Den nya sjöoperativa versionen av attackhelikopter KA-52 Alligator/ HOKUM-B, Ka-52K får det ryska namnet Katran enlig ett förslag från medborgare i Primorje. NATO-beteckning har ännu inte meddelats men antagligen kommer det att bli HOKUM-C, eller om man vill skämta till det;; HOKUM-SEA…

KA-52K är framtagen för att användas på amfibiestödfartygen i Mistralklassen. På vardera Mistralfartyg skall det baseras 8 stycken attackhelikoptrar och totalt kommer 40 stycken K-modeller att levereras.

KA-52K kommer skilja sig en del från de landbaserade varianterna. Dock kommer det inte vara särskilt synliga förändringar det rör sig om. Helikoptern kommer få vikbara rotorblad, uppfällbara vingar, uppgraderad variant av Zhuk-A-radar, korrosionsskydd samt sambands- och navigeringssystem. Utöver detta får helikoptern även förmåga att verka med sjömålsrobot. Förmodligen blir det då Kh-35/AS-20 KAYAK som i hkpversion väger 610kg tack vare sin booster.

Skillnader i övriga prestanda som räckvidd och hastighet saknas det forfarande uppgifter på. Första prototypen byggs för närvarande vid Progressfabriken i Primorje.