Militärstrategisk bedömning och inriktning kring ett eventuellt rysk invasion i Ukraina

För första gången publicerar Observationsplatsen ett gästinlägg. Det är bloggrannen Jägarchefen som står för första delen av inlägget. Den undre delen är Observationsplatsens egna text.

Inlägget är samordnat med Försvar och säkerhets inlägg Utvidgad rysk operation i Ukraina

Jägarchefen:

En grundförutsättning för operationen får bedömas vara att dels den skall bli så oblodig som möjlig dels orsaka minimalt med skador på den ukrainska infrastrukturen. Detta utifrån att i grunden ser de sig själva som ”broderfolk” likväl finns stora Ryska ekonomiska intressen i Ukraina samt huvuddelen av Ukrainas industri finns i det aktuella operationsområdet.

Angreppet kommer försöka genomföras dels med minimala styrkeinsatser för att försvåra upptäckt av det förestående angreppet, dels under så kort tid som möjligt med maximal styrkeinsats för att förlama motståndaren och därmed underkasta Ukraina, Rysslands vilja med striden, likt USA angrepp på Irak 2003 som detaljstuderats i Ryssland.

Operationen kommer bedömt genomföras i fem (5) skeden. Utöver det bedömda operationsområdet kommer Ryssland ta terräng N Krimhalvön i syfte att säkerställa möjlighet till effektiv fördröjningsstrid i händelse av att konflikten utvidgas utöver det aktuella operationsområdet och därmed skyddar man baseringsmöjligheterna för Svarta Havsflottan. Bedömt kommer man vilja nå ett avslut med operationen inom 48-72 timmar.

Inledningen av den väpnande konflikten kommer bedömt inledas med en ökad grad av destabilisering inom det aktuella operationsområdet. Syftet bakom destabiliseringen är att skapa en förevändning till att genomföra en intervention/väpnat angrepp och ej ett ”false-flag” liknande agerande som nu genomförs. Att destabilisering genomförs inom det aktuella operationsområdet är redan ett faktum, men denna kan ökas. Bedömt kommer destabiliseringen bestå av kravaller eller överfall med dödlig utgång.

Likväl kommer den psykologiska krigföringen öka i intensitet. Dels för att höja stridsmoralen hos de egna stridskrafterna, dels för att legitimera ett väpnat angrepp i första hand hos den egna befolkningen i andra hand inför det internationella samfundet. Den psykologiska krigföringen kan även kompletteras med t ex styrkedemonstration. Man kan tänka sig att kravaller utbryter och att ryskt flyg kränker ukrainskt luftrum och då genomför överflygning kombinerat med fackelfällning för att ”lugna ned” situationen. I sig en grav kränkning, men även en gradvis eskalering och markering. Detta skulle kunna leda till att man redan i detta skede tvingar Ukraina att följa en rysk linje, varvid ett väpnat angrepp ej behöver genomföras. Likväl kan detta kombineras med trupprörelser längs gränsen, för att öka oron för ett väpnat angrepp och demoralisera dels de ukrainska stridskrafterna, dels civilbefolkningen.

Bedömt kommer detta skisserade Ryska väpnande angrepp när det övergår till öppna fientligheter inledas med omfattande sabotage mot tele-, IT- och elinfrastrukturen. Indikationer på detta finns redan, då främst mot mobiltelefonnätet inom Ukraina. Syftet med detta är att försvåra dels för den ukrainska regeringen att leda den civil administrativa verksamheten, dels försvåra ett organiserat motstånd hos civilbefolkningen. Sabotagen vara landsomfattande och inte begränsat till den tilltänkta linjen ODESSA-KHARKIV.

Nästa steg i angreppet kommer kunna bli omfattande televapeninsatser mot den ukrainska militära ledningsstrukturen. Televapeninsatserna kommer koordineras med det initiala flygangreppet, vilket kommer riktas mot i huvudsak ledningsstruktur, luftvärn och luftstridskrafterna i syfte att skapa lokalt luftöverlägsenhet inom det tilltänkta operationsområdet. Detta understöds av specialförbandsföretag dels som uppföljning av t ex flygangrepp, dels för att gå mot specifika mål där flygangrepp ej bedöms nå verkan som att säkra vitala punkter för det fortsatta angreppet inom det tilltänkta operationsområdet. Likväl kan viss infrastruktur behöva förstöras vid det initiala luftangreppet för att förhindra styrketillväxt till operationsområdet, dvs utanför dess gränser.

Nästa steg i angreppet blir sannolikt insättande av luftburen trupp. Insättandet kommer genomföras bedömt med helikopterburen sådan i huvudsak. Syftes med dess insättande är dels att säkra kritisk infrastruktur såsom broar för att möjliggöra ett snabbt anfallstempo, dels kraftsplittra de ukrainska stridskrafterna. Kraftsplittringen genomförs vid troliga platser och insättande kan även ske utanför själva operationsområdet gränser. Likväl kan bedömt taktiska amfibieföretag genomföras som en del i kraftsplittringen alternativt ta viktiga punkter.

Slutligen kommer bedömt 2-4 mekaniserade brigader tränga in i själva operationsområdet dvs den första echelongens markstridskrafter. Troligen kommer befolkningskoncentrationer kringgås och isoleras i syfte att bibehålla ett högt anfallstempo till operationsområdets bortre gräns och där försvarsgruppera. En andra echelong av bedömt 2-4 mekaniserade brigader kommer rensa upp möjliga motståndsfickor samt ta de isolerade befolkningskoncentrationerna. Likväl kommer bedömt luftvärnsförband ingå i första echelongen och gruppera vid den kritiska infrastrukturen som tagits av de luftburna förbanden.

Observationsplatsen:

Nedanstående text är författarens personliga reflektioner över det aktuella läget mellan Ukraina och Ryssland.

Händelseutvecklingen i UKRAINA har under de senaste tre veckorna gått från tragiken på Självständighetstorget i KYIV  till ett strategiskt överfall och ockupation av KRIM. En utveckling som av de flesta föreföll otrolig.

Ett av de första tecknen på en förestående militär insats som dök upp var ett rykte på nätet om indragna permissioner den 22 februari. Under hela den helgen kom det sedan bilder på rysk styrkeuppbyggnad, främst i området kring NOVOROSSOIYSK, varav ett flertal kom upp via Observationsplatsens twitterkonto.

I samband med den största övningen RYSSLAND genomfört i området mot Europa sedan 1960-talet, den så kallade beredskapskontrollen med 150 000 man skred man till verket på KRIM. Efter de inledande utgrupperingarna av omärkta ”ryska” enheterna kom så mandatet från Duman att sätta in federationens väpnade styrkor i UKRAINA. Utifrån det kan man anta att så kommer ske. Frågan är dock när och hur omfattande ett sådant anfall kommer bli och hur långt man avser att framrycka med tillgängliga förband.

Utifrån ett antagande om ett begränsat anfall mot ukrainskt territorium i syfte att ockupera de områden med rysktalande befolkning kan insatsen i huvudsak riktas in mot området söder om linjen CHARKIV-ODESSA. Det området är identiskt med de platser där sympatiaktioner till Rysslands fördel har förkommit.

Utifrån öppna källor är det dock svårt att bedöma vilka arméförband som kan sättas in. Det torde vara klart att förband i den södra delen av Västra Militärdistriktet och västra delen av Södra Militärdistriktet är omgående tillgängliga för en operation på ukrainskt territorium.

Tillförseln av förband från andra delar av Ryssland måste ske för att få tillräcklig förbandsmassa att bedriva en offensiv operation med stridsinsatser. Hitintills har övertagande av KRIM kännetecknats av fredligt besättande och isolering av ukrainska stridskrafter. En strategi, som i takt med att ukrainska armén mobiliserar och omgrupperar österut, antas inte kunna fortsätta på det ukrainska fastlandet.

För att fortsätta operationen har Ryssland i huvudsak tre olika komponenter för att föra fram förband.
Över landgränsen
Över Svarta havet
Genom luften för att stödja alternativen ovan.

Över landgräns
Det är i dagligt tal en konventionell markoperation. Anfallsförbanden kommer att koncentrera sig att ta transportvägar och knutpunkter.

För att kunna föra fram förband för en offensiv operationen förlitar sig de ryska väpnade styrkorna på järnvägstransporter. I riktning mot södra UKRAINA går det två stycken större järnvägslinjer från RYSSLAND. Den västliga av dem går i nord-sydlig riktning från MOSKVA över CHARKIV till SEVASTOPOL och håller sig hela tiden öster om floden DNEPR.
Den andra linjen går öster om den ukrainska gränsen i riktning ned mot ROSTOV-NA-DON fvb till KAUKASUS och lämpar sig endast att föra fram förband under ett uppbyggnadskede, som kan antas pågått sedan en tid.

Vägnätet är relativt utbyggt, städer som KHARKIV, DONETSK, DNENOPROPETOVSK och MELITOPOL fungerar som knutpunkter och bygger på ett naturligt sätt ihop koncentreringsvägar och angränsande vägnät, vilka underlättar förflyttning av förbanden. Det som är gränssättande är dock avsaknaden av fyrfiliga motorvägar i området.

Över Svarta havet
Sedan RYSSLAND drog tillbaka landstigningsfartygen från rutten SEVASTOPOL-TARTUS i den så kallade Syrienexpressen är Svarta havsflottans landstigningstonnage nu tillgängligt för amfibieoperationer i norra SVARTA HAVET. Man förfogar över sju större landstigningsfartyg i två olika klasser, projekt 1171 Alligatorklassen samt projekt 775 Ropucha-klassen. I den äldre Alligatorirklassen finns det tre stycken fartyg; 152 Nikolaj Filchenkov, sjösatt 1975, 148 Orsk, sjösatt 1968 samt 150 Saratov från 1966.

I den något yngre Ropucha I återfinns tre fartyg; 142 Novotjerkassk från 1987, 158 Tsar Kunikov från 1986 och 156 Jamal från 1988. I den något modifierade Ropucha II-klassen finns 151 Azov från 1990.

Utöver dessa fartyg finns det två stycken Ropucha II från Baltijskbasen i Östersjöflottan, 102 Kaliningrad och 127 Minsk.

Total överskeppningskapacitet för dessa elva landstigningsfartyg ligger på ca 7 bataljoner ( 3500 man). I en överskeppningsoperation där ej förövad trupp skall lastas och urlastas på skeppen är den enda realistiska möjligheten att använda befintliga hamnanläggningar som till exempel NOVOROSSIYSK, där Ryssland har sin andra flottbas i Svarta Havet. I andra ändan är det ODESSA som är den enda stora hamnanläggningen vid den västra delen av ukrainska kuststräckan . Med ett avstånd på ca 80 mil tar det drygt ett dygn för att nå en eventuell lämplig infallsport (brohuvud) med fartygstransport. Med en omloppstid på drygt 48 timmar inkl omlastning klarar den tillgängliga transportkapaciteten en styrketillväxt i Odessaområdet om 3-4 bataljoner om dygnet.

Efter den snillrika blockeringen med den gamla Oshakov i hamninloppet till den ukrainska flottbasen vid DONUZLAVBASSÄNGEN är den ryska kontrollen av vattenvägarna nästan total.

För Alligatorklassen gäller
Deplacement 3400 ton lastat 4360-4700
Längd 113meter
Bredd: 15,5meter
Djupgående 4,5 meter
Framdrift: 2 dielsemotorer på totalt 6,700 kW
Hastighet; 16-18 knop (33 km/h)
Räckvidd; 2000 nautiska mil
Lastkapacitet 1,000 ton motsvarar 300-425 soldater (3 kompanier)/20 stridsvagnar/40 amfibiepansarbilar BTR-80/ 50 terränglastbilar

Ropucha-klassen som är något mindre:
Deplacement 2,200 ton /4,080 ton lastat
Längd 112,5
Bredd: 15 m
Djupgående 3.7 m
Framdrivning: 2 dieselmotorer på 19,200 hk
Hastighet:18 knop (33 km/h)
Räckvidd: 6,100 nautiska mil vid 15 knop (28 km/h)
Lastkapacitet: 450ton /10 stridsvagnar och 200 soldater/12 BTR-80 och 340 soldater

Genom luften
Luftlandsättning kan ske i huvudsak på två sätt. Taktisk luftlandsättning i omedelbar anslutning framför de framryckande markförbanden eller vid landstigning. Huvudalternativet då är transporthelikopter MI-8 HIP (lastar en pluton soldater) eller den större MI-26 HALO (lastar ett kompani). Det andra alternativet är en strategisk luftlandsättning med luftlandsättningstrupperna, VDV. Huvudmetoden då är via fallskärm och även om hela bataljonen är mekaniserad är bedömningen att endast delar av förbandet fälls med sina stridsfordon. Tillgängliga VDV-förband är de tre luftlandsättningsdivisionerna i PSKOV, IVANOVO och TULA. Något som talar för insats med dessa är den nyligen aviserade luftlandsättningsövningen som skall ske med hjälp av det strategiska transportflyget. Tillgängliga resurser är 250 st transportflygplan IL-76 CANDID.
Lämpliga infallsportar via flygvägen är flygfälten vid ODESSA och OCHAKIV längs med kusten i samma område.
Övriga flygfält finns spridda över hela sydöstra UKRAINA, även vid städerna som ligger längs med DNEPR. Terränghinder och flygplats kombinerat med luftburna förband talar för angriparens fördel så länge huvuddelen av de ukrainska förbanden befinner väster om DNEPR.

Det som talar emot ODESSA som ett anfallsmål i en begränsad operation är att staden ligger på fel sida om floden DNEPR. Som terränghinder i en försvarsstrid är större flodsystem svårforcerade, även om lättare stridsfordon har amfibisk förmåga. Till slut måste understöd och underhåll fram vilket tvingar angriparen att erövra broarna intakta eller bygga egna.

Svårigheterna för Ryssland att få fram tillräckligt antal förband ökar i samma takt som den ukrainska försvarsmakten mobiliserar. För att undvika strider är det från rysk sida önskvärt om den ukrainska mobiliseringen och uppmarschen störs så tidigt som möjligt. Än så länge har inga indikationer kommit på att så har skett.

Den närmaste veckans händelseutveckling kommer att avslöja hur väl denna enkla bedömning av handlingsalternativ stämmer överens med verkligheten. Låt oss hoppas att den är oriktig.

20131223-175536.jpg

Projekt 03160 Raptor

Det ryska varvet Pella sjösatte i augusti en egen kopia på den svenska stridsbåt 90H. Ursprungsmodellen är konstruerad av Dockstavarvet och är amfibiebataljonens (-ernas…) arbetshäst sedan 1990-talet. Modellen har framgångrikt exporterats till bland annat Norge, Grekland och USA där den nu licenstillverkas. Ryssland kan numera tillföras listan över länder som nu förfogar över typen. Raptor, som den ryska modellen kallas är byggd med stöd från Dockstavarvet på Pellavarvet i S:t Petersburg.

I Ryssland har Dockstavarvet tidigare gjort exportaffärer och sålt bevakningsbåtar till FSB av typen Interceptor Craft IC 16,5M. Fartyget har dykt upp i bildmaterial från bland annat S:t Petersburg. Att man är nöjd med kvaliteten på de svenska båtarna och konstruktionen är uppenbar.

Intresset för stridsbåten varit så stort att man beslutade för att helt enkelt kopiera den svenska ursprungstypen, med några smärre modifieringar. Vid besöket härom året från 336. marininfanteribrigaden uttrycktes uttalat intresse för stridsbåt 90H för de väpnade styrkorna. Hur länge samarbetet mellan Pella och Dockstavarvet pågått runt Raptormodellen är inte känt

Fartyget sjösattes i augusti och överlämnades till flottan under september månad. Provverksamheten är i full gång i Finska viken. Troligen kommer fartyget att även testas i Kaliningrad och möjligen i andra delar av Ryssland.

Det officella ryska siffrorna på modellen är snarlika de svenska (inom parantes), om än något högre avseende storlek och prestanda.
Längd 16,7 m (15,9)
Bredd 4 m (3,8)
Djupgående 0,85m (0,8)
Vikt 23 ton (20,5)
Toppfart 48 knop (40)
Motor Vattenjet på 2000hk ()
Besättning 2 man (2 el 3)
Lastkapacitet 22 man (18)
Beväpning 1 st vapenstation med 14,5 mm tksp samt 2 st 7,62 mm ksp Pecheneg (3 tksp)

20131022-003318.jpg

UPPDATERAT 031651NOV13
Dockstavarvet meddelar att Pellas konstruktion inte bygger på något samarbete med företaget. Fartyget är med andra ord ett resultat av reverse enginering alt företagsspionage. Se kommentatorsfältet.


1:16 dyker en rote FULLBACKs upp över landstigningsstranden.

Under den nyss avslutade rysk-vitryska samövningen ZAPAD 2013 genomfördes en del av momenten i den ryska exklaven Kaliningrad. En av överraskningarna var överskeppning av vitryska luftlandsättningsförband från S:t Petersburg till örlogsbasen i Baltijsk för deltagande i landstigningsövningar vid Östersjöns stränder. Med tanke på den politiska utvecklingen under månaderna efter Studio Totals nallebjörnsbombning över Minsk var denna projicering ganska oväntad på minst ett svenskt departement. Läsaren kan säkerligen gissa vilket…

En annan ny gäst över Östersjön är det senaste ryska attackjaktflygplanet SU-34 FULLBACK, även kallad HELLDUCK på grund av sin anknäbbsliknande platta noskon.
Deltagandet i ZAPADs moment i Kaliningrad var den första övningen som flygplanstypen genomförde över Östersjön. Frambaseringen av flygplanstypen skedde den 16 september med fem flygplansindivider till flygbasen i Tjernjachovsk. Att rörlighet av kvalificerade flygförband är en verklighet som påverkar morgondagens svenska luftförsvar är något alla försvarspolitiker är överens om. Förra veckans övning visar dock att morgondagen är redan här.

Och, ja. Flygvapnet visade närvaro denna gång.

En ypperlig genomgång av ZAPAD får man på Jägarchefens blogg, här.

20130725-015322.jpg

Landstigningsbåt i 1176 Ondatraklassen

20130725-014046.jpg

Landstigningsbåt i 11770 Sernaklassen

Under det senaste året verkar den ryska Östersjöflottan, baserad i Baltijsk, Kaliningrad ha fördubblat sin landstigningskapacitet med mindre landstigningsbåtar.

Fram till för några år sedan var de gällande uppgifterna att man förfogade över fyra stycken större landstigningsfartyg i Ropuchaklassen, två stycken Pomorniksvävare samt några mindre landstigningsfartyg i Serna respektive Ondatra-klasserna.

Enligt siten russian-ships förfogar man numera sex fartyg i de senare klasserna, dvs man har ökat från tre till sex.

Fartygen är avsedda för att genomföra landstigning vid kustnära operationer och lämpar sig inte för att skvalpa fram över pölen till oss. Ändå är dubbleringen av numerären anmärkningsvärd då de tillför en ökad förmåga att verka längs stränderna vid Östersjöns östra kustlinje.

De fartyg som nu omnämns är;
tre båtar i 1176 Ondatra-klassen (förr två exemplar);
D-465, sjösatt 1986, D-325, sjösatt 1991 och Professor A.E. Katkov, sjösatt 1994 (ny).
tre båtar i 11770 Serna-klassen (fram till i år en)
D-67, sjösatt 1994, Konteramiral Demidov, sjösatt 2009 (ny), Konteramiral Olenin, sjösatt 2009 (ny)

Båda fartygstyperna lastar ca 50 ton och kan ta en stridsvagn eller 2 pansarterrängbilar eller drygt två plutoner marininfanteri.

Låt vara, utifrån att uppgifterna stämmer, det är en begränsad ökning av en förmåga. Man kommer ändå inte ifrån faktumet att förmågan inte har bara ökat, den har fördubblats. Sex landstigningsbåtar är mer än tre. Trots detta verkar ökningen ha undgått någon större publicitet i rysk media. Det först i våras som de två senaste Sernafartygen visades upp offentligt tillsammans vid 310-årsfirandet av ryska Östersjöflottan den 18 maj i S:t Petersburg. Att man satsar på marininfanteriets rörlighet visar vilken vikt man tillskriver förbandet. Satsningen lär inte stanna här, utan vi kommer nog att få se fler Sernabåtar i framtiden i Östersjön. I förlängningen kan även den något större Dugongklassen även vara aktuell för att placeras i Baltijsk. Uppgifter som bekräftar detta saknas dock fortfarande.

På söndag är det dags för en ny högtidsdag för den ryska flottan då man över hela federationen firar Flottans dag. Nytt underlag kanske kommer utifrån det.

För att fira 1000 följare på Twitter utlovades något skoj på bloggen. Tyvärr ingen kossackdans, men ett musikstycke av gammal kollegas favoritartist istället;-)

IF

Urlastning av 12,2cm haubits D-30 på flygplatsen i Vladivostok tidigare under söndagen den 14 juli. Foto via avanturist.org

Rubriken till dagens inlägg får ses som något ironisk, i den meningen att låg nivå har för länge sedan passerats. Som de flesta läsare av bloggen förstått genomförs nu, under fredsförhållanden, den största militära manövern sedan andra världskriget i ryska fjärran östern.

I fredags beordrade den ryska federationens president, Vladimir Putin att en beredskapskontroll av det Östra militärdistriktet skall omedelbart genomföras. Utan att ha belägg för det kan övningen ha förberetts under längre tid då förbanden som genomför övningen skall vara tillgängliga, särskilt kritiska resurser som logistikförband, både flygtransportförband samt järnvägstransportförband.

Varför man just nu genomför en beredskapskontroll kan man bara spekulera. Att den skulle ske i öster var väntat, då de tidigare beredskapskontrollerna under året har varit i Västra respektive Södra Militärdistriktena. Det som överraskar är omfattningen av övningen, dels personellt (160 000 man) samt att den omfattar två militärdistrikt, Öst respektive Centrala. Inledningsvis omfattade övningen modesta(?) 80 000 under fredagen men växlades upp under lördagen till 160 000 man. I väntan på att få dessa siffror verifierade skall de tas med en nypa salt, men övningens omfattning skall ändå ses som mycket stor. Under söndagen kom nya uppgifter att det strategiska bombflyget deltar i övningen och att TU-95MS BEAR-H sätts i beredskap för insats. Även marinförband deltar och i media förekommer även uppgifter om att dessa sprider ut sig över närliggande Ochkotska Havet. Hitintills omfattar övningen dessutom 1000 stridsfordon, ca 130 stridsflygplan och ett 70-tal örlogsfartyg. de senare ur den ryska Stilla havsflottan.

I pressflödet, från bland annat Ria Novosti, kan man se att mycket av övningen än så länge har handlat om att få manöverförband på plats. Med detta avses mekaniserade och motoriserade skytteförband. För detta har förutom utmarscherat från garnisonsorterna även fått tilltransporterat via transportflyget samt järnvägstrupperna. Bland enheterna syns stridsvagnsförband med T-80 mekaniserade skytteförband BMP-2 och MT-LB, motoriserade skytteförband med BTR-80, raketartilleriförband med 12,2cm salvpjäs BM-21 GRAD och 22cm salvpjäs BM-22 URAGAN. Även pansarvärnsrobotbandvagn 9P149 Shturm-S syns i bildflödet.

Det som är av intresse att studera övningen är i vilka områden man kraftsamlar sina förband och vilket krigsfall man spelar ut i larmövningen. Förbanden kan ha ett flertal förberedda stridsuppgifter men verkar i detta fall uppmarschera mot övningsområden och skjutfält. Detta tyder på att man i orderverket har ett ”övningskupplarm” och att förbanden går mot predestinerade övningsplatser.

I och med att det startegiska bombflyget deltar i övningen kommer verksamheten att svälla ut över Rysslands gränser, något som det ryska försvarsdepartementet bekräftar. Man kommer dock som det så fint heter att respektera andra länders gränser och öva över internationellt vatten.

Övningen kommer att avslutas den 20 juli.

Att detta händer nu i semestertider gör att man inte har den högsta bloggberedskapen. Detta underlättas av den rendundans som försvarsbloggeriet innebär. Med fördel kan man läsa (som alltid) Wiseman, Gyllenhaal, Skipper, Jägarchefen och Breznjev.

forts följer

20130627-002348.jpg

Idag kom det officiella beskedet från Ryssland var man avser basera jaktflyg i Vitryssland. Man kommer att förlägga ett ännu obekräftat jaktflygförband med SU-27SM3 FLANKER-B på attackflygbasen i Lida redan under hösten 2013.

Baseringen är intressant då den anger var man lägger tyngden i ett gemensamt luftförsvar tillsammans med Vitryssland. Platsen innebär samtidigt att man väljer en framtung lösning, då även vitryskt territorium ingår i uppgiften.

Lida ligger ungefär 3,5 mil från den litauiska gränsen och ca 10 mil från den polska. Närheten till Kaliningradexklaven är påtaglig med ett avstånd på drygt 15 mil. Utan att ha haft någon insyn i de ryska-vitryska förhandlingarna kan man nog ändå påstå att det var snarare Moskva än Minsk som bestämde vart de ryska planen skall flyga från.

Uppgiften för flygförbandet blir att upprätthålla den luftförsvarsberedskap som Ryssland och Vitryssland gemensamt delar. Detta innebär att den ryska motsvarigheten till incidentberedskap numera även kommer att finnas vid Litauens östra gräns, något som man i Vilnius med all säkerhet inte är så förtjusta i.

Lidafältet är 116. gardesattackflygflottiljens garnison och förbandet är utrustat med ett 20-tal SU-25 och SU-25UB. Förbandet är välövat och har regelbundet deltagit i förbandsövningar från vägbaser under senare år.

Onekligen är framgrupperingen av ryska flygstridskrafter ett uttryck för att man flyttar fram sina positioner. Tror inte att Studio Total komma att göra om sin nallebjörnsbombning under överskådlig framtid. Kan vara skadligt för hälsan…

Med tanke på hur tongångarna har varit sedan påskas är det idag osedvanligt tyst om det som kan vara den grövsta kränkningen av nordiskt luftrum sedan..ja, bra länge…Kalla kriget kanske?

Finska luftbevakningen meddelade idag att ett flygföretag med två stycken BACKFIRE-bombplan samt eskorterande FLANKER-jaktflygplan under en kort stund flög in över finskt territorium. Det kränkande flygföretaget möttes upp av den finska incidentberedskapen i form av två stycken F/A-18 HORNET. Uppgifterna i finsk media avslöjar inte om de fyra flygplanen avvisades, utan endast identifierades. Det kan innebära att den finska jakten var i efterhand och de ryska flygplanen hade redan påbörjat eller redan återvänt till internationellt luftrum när den visuella observationen genomfördes

Det som är intressant i sammanhanget är vilken typ av flygföretag det rör sig om. Det är långt ifrån den sedvanliga ryska kränkningen som det brukar rapporteras om, ett enskilt transportflygplan under inflygning till eller från S:t Petersburg, utan denna gång rör det sig om delar av det strategiska bombflyget som har varit ute och rört sig över minst intill Finska viken. Ännu en gång har BACKFIRE-planen rört sig i rote med eskort likt det man gjorde under Långfredagsflygningen. Man har rört sig så flygrutten har (o)avsiktligt gått så pass nära annan stats territorium att en gränskränkning var oundviklig. Att lägga ut en flygkurs på ett kartunderlag är ingen raketforskning och att kunna följa den kräver i normalfallet inte heller så mycket av flygförare och navigatör. Givetvis villkoras det under vilka förutsättningar man övar…

Samtidigt som denna kränkning sker genomför Västra militärdistriktet ännu en beredskapskontroll, som sig bör helt oanmäld. Ett 20-tal attackflygplan av typen FENCER samt helikopterförand omgrupperades ut på krigsbaser i Karelen och Murmanskområdet.

Likheterna med Långfredagsflygningen blir genast uppenbara. Flygstridsövning med frontnära flygförband i Karelenområdet understöds med strategiskt bombflyg med eskort över Östersjön.

Utifrån Observationsplatsens horisont tolkas detta som en klar förändring i både övningarnas sammansättning och intensitet, då genomförandet upprepades inom en tidsperiod om drygt 11 veckor.

I sammanhanget kan också noteras att de två svenska flygflottiljerna med flygdivisioner ligger helt fel. Ta en karta och dra en rak linje från Finska viken västerut…

En sak är säker. Det som skedde i morse var långt ifrån en låg nivå på genomförandet.

För den som vill läsa en utmärkt sammanställning av årets ryska övningsverksamhet i övrigt rekommendreas varm att läsa bloggrannen Jägarchefens utmärkta inlägg!

Tack James Mashiri för tipset;-)

Försvarsberedningens rapport som släpptes förra veckan har kommenterats av flera bloggrannar. Mycket är sagt, men det intressanta är rapportens giltighet med sin samtid. Den förra Försvarsberedningens rapport blev ganska omgående inaktuell och förde allt snabbare en borttynande tillvaro medan Ryssland började agera alltmer agressivt i sin utrikespolitik samtidigt som rustningsplanerna överträffar varandra, år efter år.

Förhoppningen är att den nya rapporten kan få längre hållbarhet än en vecka. Ett prov på detta kom redan denna vecka när Rysslands premiärminister, Dimitrij Medvedev under det pågående mötet med Barents rådet i Kirkenes varnade för att en expansion av NATO som inkluderar Sverige och Finland kommer medföra ryska motåtgärder. Allt inför ögonen och öronen på Sveriges utrikesminister…

Att se ytterligare rysk upprustning och än mer ökad rysk övningsverksamhet i nordvästra Ryssland är något som Sverige inte vill se, trots respekten för suveräna staters rätt att försvara sitt eget territorium. Även om avsaknaden av en offentlig debatt om en svensk NATO-anslutning, än mindre en utredning om det är i det närmast total är signalen tydlig; ”-Tänk inte ens tanken…..”

Medvedev är Kremls budbärare i saken, likaså som generalstabschefen Makarov var förra året. Skandinavien ligger i den ryska intressesfären och man kommer göra allt för att påverka opinionen för sin sak, mot ett ökat stöd för NATO. Nu får vi invänta de godtrogna sjättekolonnarna som kommer gladeligen kommer att kasta sig över Moskvas ammunition och använda den som sin egen.

Som vanligt håller massmedia tyst om hur den stora grannen nästgårds direkt försöker påverka andra suveräna staters säkerhetslösningar.

bombövningChefen för det strategiska bombflyget redovisar omfattningen av övningen i slutet av mars. Notera flygrutten ut över Finska viken mot Sverige.

Via twitterkontot @Reservofficer1 dök i kväll en mycket intressant bild upp. Den visar ett stillbild ur ett reportage i den ryska tvkanalen TvZvezda där en generallöjtnant i flygvapnet redogör för genomförd övningsverksamhet, troligtvis i samband den beredskapsövning som strategiska bombflyget genomförde samtidigt som flygövningen Ladoga-2013 tidigare i vår. Linjerna representerar olika flygföretag över västra Ryssland i olika riktningar. Bland dessa sticker två flygföretag ut ordentligt och berör svensk säkerhetspolitik rejält. Uppenbarligen visas på bilden den flygning som skedde under långfredagsnatten 29 mars och gav stort eko i massmedia. Tyvärr är upplösningen något låg, men man kan tydligt se på bilden hur företaget delar upp sig norr om Gotland.

Andra intressanta saker man kan se på bilden är nyttjandet av flygkorridor närmast Finland för att nå Norra Ishavet och det operationsområdet. Bilden påvisar vikten av ryskt skydd för strategiska bombflyget över eget territorium och behovet av kvalificerade flygstridskrafter i omedelbar närhet till den skandinaviska halvön.

Uppdaterat DTG030134 JUN13

Wiseman skriver lite mer om denna bild. Som han skriver, detta kan vara årets mest säkerhetspolitiskt intressanta bild. Länken till tvinslaget finns här. Av en händelse är det ganska exakt ett år sedan en annan rysk karta gav säkerhetspolitiskt eko. Denna gång var det den dåvarande Generalstabschefen, Nikolaj Makarov som presenterade den ryska intressesfären vid ett seminarium i Helsingfors. Tyvärr är alla uttalanden om ”låg nivå” att betrakta som önsketänkande. En dagsaktuell påminnelse om detta är veckans örlogsbesök i Stockholm av den ryska korvetten Stereguchshij. Skipper skriver föredömligt om det!

Uppdaterat DTG032016JUN13
Hittade en Youtubekopia på tvreportaget från TvZvezda så att ni med mobila läsare kan se det, dock utan klippet där kartan visas.

20130520-213952.jpg Grupperad UR-07M med minröjningsorm SPD. De uppfällda luckorna ger vagnen dess säregna utseende.

Minröjningsbandvagnen UR-07M kommer allt av döma att införas från och med 2014 i de väpnade styrkorna enligt bloggen warsonline.info. Fordonet är baserat på stridsfordonet BMP-3 och är utrustad med två stycken minröjningsormar SPD. Beroende på drivraket PSM-06/PSM-06D kan räckvidden varieras från 340 till 1000 meter.

Vagnen är till det yttre mycket lik stridsledningsbandvagn 502TB och kan egentligen bara särskiljas genom de stora luckorna på vagnens översida, vilka döljer minormsutrustningen vid transport.

Vagnen kommer efterhand att ersätta UR-77 vilket är ett motsvarande system baserat på pansarbandvagn MT-LB. Vän av ordning kan ju fundera över varför man nu inför ett nytt fältarbetsfordon baserat på ett stridsfordonssystem som nu kommer att ersättas av Kurganets-25? Den fordonstypen är modulär redan från början och skulle kunna redan från början burit minröjningsorm SPD i fältarbetsversion för minröjning.

20130512-105309.jpg

336. marininfanteribrigaden i Baltijsk, Kaliningrad Oblast fick i förra veckan den första sändningen av de nya pansarterrängbilarna BTR-82 och BTR-82A. Den exakta fördelningen av fordon är inte känd, men det rör sig om ett 30-tal varav huvuddelen är BTR-82A.

Den senaste generationen BTR från Arzamas är en vidareutveckling av den kända BTR-80, fast med ny beväpning, ny motor och ökad skyddsnivå. Grunden i moderniseringen är att en invändig liner finns monterad för att öka skyddet från minor och IED. BTR-82A har dessutom fått nya stötsabsorberande säten. Vagnarna har även fått en Kamaz 740-14300 dieselmotor på 300hk. På grund av ökade krav för stabiliseringen av den tyngre beväpningen på BTR-82A är den försedd med bland annat ny fjädring. Hastigheter upp till 60km/h i terrängen är utlovade tack vare detta.

Skytten är utrustad med IRV-sikte TKG-4GA vilket medger eldigivning i både i dager såväl som mörker. Vagnchefen har ett TKN-AI för målobservation och målangivning, effekektiv upp till 3000 meter. Vagnen är dessutom försedd med stridsledningssystem Trona-1 där stridledningsoleat presenteras elekroniskt på det GLONASS-understödda kartuderlaget.

När det gäller beväpning är BTR-82 försedd med en 14,5mm KPTV-kulspruta med 500 patroner till skillnad från BTR-80 vars ksp var magasinsmatad.

BTR-82A är försedd med 30mm 2A72 automatkanon från Tulamaschzavod och använder en 30×165-patron likt föregångaren BTR-80A, strf BMP-2 och 3 samt ahkp MI-28 och KA-52. Utöver tornets huvudbeväpning finns dessutom en 7,62mm PKM-kulspruta


RT:s bevakning av paraden i Moskva

Segerdagsparaden 9 maj genomförs till minnet av segern över Tyskland 1945 och återfinns i fd sovjetiksa delrepubliker såsom Ryssland, Vitryssland, Ukraina och Kazakhstan. Under denna helgdag passar staten på att både bjuda på såväl sovjetisk sentimentalitet och modern nationalistisk yra.

Under sovjettiden var paraderna 1 maj och 7 november även ett showroom för ny materiel och därigenom viktiga källor för underättelseinhämtning. Med mässor och och den intensiva mediabevakning av de väpnade styrkorna har idag medför dock paradens roll minskat sett i det perspektivet. Politiskt sänder paraden i Moskva mycket viktiga signaler om den starka centralmakten och dess slagförmåga. Med 20 000 man i leden är den en av världens största militära parader och är trots allt mycket imponerande. Under årets parad noterades inga materialnyheter.

Av naturliga skäl är benägenheten att fira detta sovjetiska minne mycket liten i de baltiska staterna.


Kaliningrad, amatörfilm

S:t Petersburg

Observationsplatsen skrev lite om 2012 parad här och 2011 här

Konstaterar att den mediala uppståndelsen kring den ryska flygövningen medför att den säkerhetspolitiska debatten tar ånyo fart. Den s.a.s. självövar utan inblandning från varken förbandsinstruktör eller Observationsplatsen. Gott nog.

Det kommer finnas anledning att återkomma, dock inte under denna vecka. Annan vht tar all uppmärksamhet i anspråk.

Tack Moskva!

Den oannonserade ryska beredskapsövningen i Svarta Havet under påskhelgen visar på en ny typ av övningsverksamhet i Ryssland. Utan någon förvarning beordrade Putin att förband som omfattades av högre beredskapsgrader skulle omgåendé genomföra bland annat landstigningar och stridsskjutningar vid tre stycken skjutfält vid Svarta Havet.

Övningen är mycket intressant, då den omfattade 7000 man , 250 stridsfordon och 36 fartyg ihopskrapade på några timmar. Låt vara i en riktning som den ryska federationen har haft fokus på sedan några månader med ökad flottverksamhet i. Oaktat detta är kraftsamlingen imponerande då den även omfattar luftlandsättningsförband från det centrala militärdistriktet.

Att man övar sina förband och genomför beredskapskontroller är inget nytt. Sådant görs hela tiden, både förr under kalla kriget men även nu i modern tid. Det som var annorlunda denna gång är att övningen igångsattes utan lägre chefers inflytande eller kontroll. Därför avslöjades ett flertal, ej omnämnda brister i den ryska beredskapsorganisationen som följdaktligen kommer att åtgärdas. Andra intressanta komponenter som ingick är bland annat den förflyttning av luftlandsättningsförband från centrala militärdistriktet som tidigare nämnts. Att sådan beredskap finns har tidigare antagits men inte blivit så officiellt bekräftad som via denna beredskapsövning.

Att man nu börjar genomföra denna typ av övningar visar att man tar omställningen på allvar med att skapa förband med högre bredskap än tidigare. Även hos Ivan är här och nu viktigt. Tydligen har man även kommit så långt i arbetet med höjningen av förmågan så att den har validitet att testas så skarp. Man kan utifrån detta anta att arbetet är likartat över alla militardistrikt, så även MD Väst som gränsar mot svenskt närområde.

För NATO:s del är omfattningen på övningen nivåsättande för hur stor motståndare man kan anta finnas omdelbart i en eventuell konflikt, oavsett om det är i SO Europa eller i NV Europa, där man gränsar mot Baltikum.

Förutom storleken på denna övning är även samordningen i tid och rum viktig. Förutom att den genomfördes utan föregående (synlig) beredskapshöjning förklarar sig Ryssland nu att de numera har rätten att inte förvarna sina grannländer om förestående likande beredskapsövningar. Detta kan i sin tur ställa krav på NATO-länderna och deras Artikel 5-åtagande att snabbt kunna svara på en omedelbar rysk styrketillväxt. Är det på riktigt eller bara övning? Det är kanske inte så kul att vara president i en baltisk republik om det en vacker vårdag på 6 timmar står 7000 man med 250 stridsfordon vid gränsen…

aftonbladetTack Aftonbladet för en så bra illustration…

Ännu en gång slås man av hur illa ställt det  är med den svenska nyhetsrapporteringen, kanske framför allt nyhetsvärderingen som redaktörerna gör om säkerhetspolitik. Ett aktuellt exempel är den nyss igångsatta beredskapsövningen Svarta Havet som idag har florerat i dagens media. Bland annat har både DN och SR Ekot rapporterat om den. Långbortistandoktrinen har bitit sig fast i Massmediasverige…

Visserligen är det en större övning och den var hastigt påkallad. Gott så, att allmänheten och mediekonsumenterna blir varse om aktuella händelser. Kritiken kan i sammanhanget inte riktas mot det aktuella exemplet.  Det som är underligt är hur man silar mygg och sväljer kameler, vilket i slutändan får moderna myter att florera och frodas i aktuell säkerhetspolitisk debatt.  Argument som ”rysk upprustning sker från låg nivå”, ”modern rysskräck” och ”man satsar framför allt längre österut” får fotfäste och accepteras som allmängiltiga sanningar, både av politiska företrädare och allmänhet.

Det som är underligt i sammanhanget är en total tystnad kring den ryska luftstridsövningen LADOGA-2013/Ладога-2013, som faktiskt är den största enskilda luftstridsövningen i svenskt närområde sedan kalla kriget, drygt 60 mil från Stockholm. Med ett 70-tal flygplan och helikoptrar motsvarar den gott  och väl ett välmående skandinaviskt lands hela flygvapen. Vilket land som avses kan du som läsare lista ut själv…

Listan på talande exempel kan göras längre. Ett i media uppmärksammat utspel i vintras var Putins satsning på flottan inom ramen för den pågående materielanskaffningsplanen GPV-2020, där man flitigt beskrev den pågående ryska anskaffningen av strategiska robotubåtar. Att man i Östersjön har två varv som bokstavligen sprutar ut ytstridsfartyg på löpande band är det däremot tyst om.

Kompetensen hos journalistkåren om säkerhetspolitik kan närmast jämföras med en mediakurspraktikant från Lackalänga folkhögskola  där det närmast råder total  begreppsförvirring runt ord som hotbild, risk och förmåga. Att man sedan än mer går vilse kring Överbefälhavarens syn på Insatsorganisation 14:s förmåga 2019 i ett av flera spelade scenarior är bara att beklaga. Nu bär inte enskilda tidningsredaktörer skulden för den utarmade nehetsbevakningen. Många nyheter som publiceras är inte tidningen egna redaktionella material, utan köps in som tjänst från nyhetsbyråer som TT, Reuter eller AFP. Visserligen drar man in på korrespondenter på båda fronter men med hjälp av IT kan mediabolagen lätt scanna av rapportering från bland annat östra delen av Europa tack vare nyhetsbevakningstjänster som Retriever/motsv

Visserligen finns det ljus i mörkret såsom SvD Mikael Holmström eller DN:s Ewa Stenberg, men dessa erkänt duktiga journalister kan inte ensamma täcka det breda spektrat av, i Observationsplatsens sätt att se världen, intressanta händelser som i förlängningen kan påverka svensk säkerhetspolitik.

Sedan bloggen startades sommaren 2010 har dock det blivit bättre. Situationen är dock långt ifrån bra, på sin höjd nöjaktig…

bandvagnarFrån vänster, två stycken Hägglunds bv206, rysk bv DT-3P, rysk bv TTM-4901, rysk tgb TRECOL-39294 och längst ut till höger, rysk bv DT-10P

Ovanstående bild är intressant att studera. Den visar nämligen  den svenska bandvagnen bv206 vid jämförande framkomlighetstester inför anskaffning av fordon till de arktiska skytteförbanden som Ryssland nu skall sätta upp. Att man tidigare har refererat till de svenska, numera nedlagda Norrlandsbrigaderna och de finska Jägarbrigaderna avseende utrustning och stridsteknik är väl känt. Bilden är även intressant då den även visar storleksförhållandena mellan den svenska vagnen och de vanliga förekommande ryska typerna.

Oaktat detta är bilden bland de första officiella där Hägglundsvagnen testas av ryska armén i terrängen i ett särskilt syfte. Proven gjordes i mitten av mars vid 200. motoriserade skyttebrigaden i Pechenga och bevistades även av den ryske arméchefen Vladimir Chirkin. Man skall vara medveten i sammanhanget att bandvagnen säljs civilt i Ryssland och den är etablerad på marknaden.

MiG-25RBSpanings- och attackflygplanet MiG-25RB FOXBAT-B drar på inför start.

Under nästkommande vecka kommer den stora luftstridsövningen LADOGA-2013 att genomföras i ryska Karelen. Övningen omfattar ett 70-tal flygplan och helikoptrar och förberedelserna inför övningen har redan påbörjats. Deltagande flygplanstyper är  jaktflygplan SU-27 FLANKER och MiG-31B FOXHOUND, spaningsflygplan MiG-25RB FOXBAT-B och SU-24MR FENCER-E, attackflygplan SU-24M FENCER-D. Även helikoptrar av typerna MI-8 HIP samt MI-24 HIND kommer att medverka. De deltagande flygförbanden kommer från S:t Petersburg-, Tver och  Smolenskregionerna . I övningen kommer moment som start och landning från krigsbas, lufttankning, luftförsvar, markattack och flygspaning att ingå. Förhoppningsvis slipper man skrämma invånarna i S.t Petersburg på samma sätt som förra gången…

Än är det inte bekant om övningen kommer att genomföras likt föregående år då en liknande övning, LADOGA-2012 gick av stapeln under våren. Den gången användes Besovetsbasen flitigt. En bra bild kan man få på den ryska karttjänsten Yandex.ru (motsv Eniro)

BesovetsBesovetsbasen från ovan. Väster om rullbanan ligger den militära delen och öster plattan för den civila terminalen för Petrozavodks flygplats

Om övningsmönstret upprepar sig från föregående år, vilket det gör än så länge sker det en större luftstridsövning i området under våren för att under hösten följas upp med en större markstridsövning. Under hösten 2012 skedde den första mobiliseringsövningen på över 20 år i regionen då 4. motoriserade brigaden övades i september. I september kommer storövningen ZAPAD-2013 att genomföras i Kaliningradområdet samt i angränsande delar i Ryssland och Vitryssland. Dessa övningar genomförs samordnat i tid och rum med andra , något mindre markstridsövningar. Det kan bli så att i Ladogaområdet kommer det en större brigadövning att ske. Möjligt är då att 138. motoriserade brigaden i Kamenka kommer att övas tillsammans med andra förband.

Som jämförelse övade svenska flygvapnet i Norrbottens län under denna vecka Flygvapenövning 13, FVÖ13. Det var för Sverige en mycket stor övning och omfattade 1000 personer och ett 20-tal flygplan. Den som påstår att Ryssland ökar sin förmåga från låg nivå bör överväga noga med vad man jämför med.

chkalovsk_7Östra delen av flygplansuppställningområdet i början av mars. Där flygplan normalt står ligger nu enorma högar av grus.

chkalovsk_9Samma plats våren 2012.  Skillnaden är uppenbar.

Ombyggnationen av Chkalovskfältet strax väster om Kaliningrad är i full gång. Nyheten om det kom under förra året och man vilar verkligen inte på hanen. Tidigare skrev Observationsplatsen om att man flyttade icke-flygdugliga SU-27 FLANKER via landvägen till attackbasen Tjernjakovsk 11 mil österut. Utbyggnaden av basen är den första som sker i närområdet och är därför speciell. Baserna som finns i Kaliningradenklaven är alla från Kalla kriget och har inte åtgärdats sedan dess. Bildmaterialet som har dykt upp via den ryska bloggen shmelsas.livejournal.com kan därför anses som speciellt.

Fältet är huvudbas för jaktflygförband i Kaliningradenklaven och är ett av tre fält som stridsflyg kan använda.

ChkalovskFältet via Google Earth innan ombyggnadsarbetena startade med en rullbana på 2985 meter

Markområdet där fältet ligger har stora behov av dränering. Bland annat visar satellitfotona flera dammar/motsvarande  med vatten. Materialupplagen innehåller en ganska ansenlig mängd dräneringsrör. Tydligen kommer man att gör något åt ytvattenproblemet på basen med andra ord.

Med tanken på mängden betong som kommer att produceras på plats tyder det på att dessutom ytlagret på  fältets rullbanor och taxivägar kommer att bytas ut och gjutas eller asfalteras, likt det  i västvärlden.

chkalovsk_3Dräneringsrör upplagda i väntan på att hamna under jorden.

chkalovsk_8Även taxibanornas betongplattor lyfts upp för att eventuellt bytas ut.

chkalovsk_4Schaktningsarbetena för att bygga nya taxibanor har redan kommit en bit på vägen.

chkalovsk_6Till den nya infrastrukturen behövs det mängder av grus till underlaget. En av flera grushögar på platsen.

chkalovsk_1Slutligen behövs det även hårdgjorda ytor. För det ändamålet uppför man en betongfabrik på platsen för att kunna gjuta taxibanor och uppställningsplatser.

Observationsplatsen twittrar

Arkiv

Kategorier

NÅGRA BRA BLOGGAR

Observationsplatsen gillar

Militära diskussionsforum av intresse

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 380 andra följare