aftonbladetTack Aftonbladet för en så bra illustration…

Ännu en gång slås man av hur illa ställt det  är med den svenska nyhetsrapporteringen, kanske framför allt nyhetsvärderingen som redaktörerna gör om säkerhetspolitik. Ett aktuellt exempel är den nyss igångsatta beredskapsövningen Svarta Havet som idag har florerat i dagens media. Bland annat har både DN och SR Ekot rapporterat om den. Långbortistandoktrinen har bitit sig fast i Massmediasverige…

Visserligen är det en större övning och den var hastigt påkallad. Gott så, att allmänheten och mediekonsumenterna blir varse om aktuella händelser. Kritiken kan i sammanhanget inte riktas mot det aktuella exemplet.  Det som är underligt är hur man silar mygg och sväljer kameler, vilket i slutändan får moderna myter att florera och frodas i aktuell säkerhetspolitisk debatt.  Argument som ”rysk upprustning sker från låg nivå”, ”modern rysskräck” och ”man satsar framför allt längre österut” får fotfäste och accepteras som allmängiltiga sanningar, både av politiska företrädare och allmänhet.

Det som är underligt i sammanhanget är en total tystnad kring den ryska luftstridsövningen LADOGA-2013/Ладога-2013, som faktiskt är den största enskilda luftstridsövningen i svenskt närområde sedan kalla kriget, drygt 60 mil från Stockholm. Med ett 70-tal flygplan och helikoptrar motsvarar den gott  och väl ett välmående skandinaviskt lands hela flygvapen. Vilket land som avses kan du som läsare lista ut själv…

Listan på talande exempel kan göras längre. Ett i media uppmärksammat utspel i vintras var Putins satsning på flottan inom ramen för den pågående materielanskaffningsplanen GPV-2020, där man flitigt beskrev den pågående ryska anskaffningen av strategiska robotubåtar. Att man i Östersjön har två varv som bokstavligen sprutar ut ytstridsfartyg på löpande band är det däremot tyst om.

Kompetensen hos journalistkåren om säkerhetspolitik kan närmast jämföras med en mediakurspraktikant från Lackalänga folkhögskola  där det närmast råder total  begreppsförvirring runt ord som hotbild, risk och förmåga. Att man sedan än mer går vilse kring Överbefälhavarens syn på Insatsorganisation 14:s förmåga 2019 i ett av flera spelade scenarior är bara att beklaga. Nu bär inte enskilda tidningsredaktörer skulden för den utarmade nehetsbevakningen. Många nyheter som publiceras är inte tidningen egna redaktionella material, utan köps in som tjänst från nyhetsbyråer som TT, Reuter eller AFP. Visserligen drar man in på korrespondenter på båda fronter men med hjälp av IT kan mediabolagen lätt scanna av rapportering från bland annat östra delen av Europa tack vare nyhetsbevakningstjänster som Retriever/motsv

Visserligen finns det ljus i mörkret såsom SvD Mikael Holmström eller DN:s Ewa Stenberg, men dessa erkänt duktiga journalister kan inte ensamma täcka det breda spektrat av, i Observationsplatsens sätt att se världen, intressanta händelser som i förlängningen kan påverka svensk säkerhetspolitik.

Sedan bloggen startades sommaren 2010 har dock det blivit bättre. Situationen är dock långt ifrån bra, på sin höjd nöjaktig…

Advertisements