Tack Aftonbladet för en så bra illustration…
Ännu en gång slås man av hur illa ställt det är med den svenska nyhetsrapporteringen, kanske framför allt nyhetsvärderingen som redaktörerna gör om säkerhetspolitik. Ett aktuellt exempel är den nyss igångsatta beredskapsövningen Svarta Havet som idag har florerat i dagens media. Bland annat har både DN och SR Ekot rapporterat om den. Långbortistandoktrinen har bitit sig fast i Massmediasverige…
Visserligen är det en större övning och den var hastigt påkallad. Gott så, att allmänheten och mediekonsumenterna blir varse om aktuella händelser. Kritiken kan i sammanhanget inte riktas mot det aktuella exemplet. Det som är underligt är hur man silar mygg och sväljer kameler, vilket i slutändan får moderna myter att florera och frodas i aktuell säkerhetspolitisk debatt. Argument som ”rysk upprustning sker från låg nivå”, ”modern rysskräck” och ”man satsar framför allt längre österut” får fotfäste och accepteras som allmängiltiga sanningar, både av politiska företrädare och allmänhet.
Det som är underligt i sammanhanget är en total tystnad kring den ryska luftstridsövningen LADOGA-2013/Ладога-2013, som faktiskt är den största enskilda luftstridsövningen i svenskt närområde sedan kalla kriget, drygt 60 mil från Stockholm. Med ett 70-tal flygplan och helikoptrar motsvarar den gott och väl ett välmående skandinaviskt lands hela flygvapen. Vilket land som avses kan du som läsare lista ut själv…
Listan på talande exempel kan göras längre. Ett i media uppmärksammat utspel i vintras var Putins satsning på flottan inom ramen för den pågående materielanskaffningsplanen GPV-2020, där man flitigt beskrev den pågående ryska anskaffningen av strategiska robotubåtar. Att man i Östersjön har två varv som bokstavligen sprutar ut ytstridsfartyg på löpande band är det däremot tyst om.
Kompetensen hos journalistkåren om säkerhetspolitik kan närmast jämföras med en mediakurspraktikant från Lackalänga folkhögskola där det närmast råder total begreppsförvirring runt ord som hotbild, risk och förmåga. Att man sedan än mer går vilse kring Överbefälhavarens syn på Insatsorganisation 14:s förmåga 2019 i ett av flera spelade scenarior är bara att beklaga. Nu bär inte enskilda tidningsredaktörer skulden för den utarmade nehetsbevakningen. Många nyheter som publiceras är inte tidningen egna redaktionella material, utan köps in som tjänst från nyhetsbyråer som TT, Reuter eller AFP. Visserligen drar man in på korrespondenter på båda fronter men med hjälp av IT kan mediabolagen lätt scanna av rapportering från bland annat östra delen av Europa tack vare nyhetsbevakningstjänster som Retriever/motsv
Visserligen finns det ljus i mörkret såsom SvD Mikael Holmström eller DN:s Ewa Stenberg, men dessa erkänt duktiga journalister kan inte ensamma täcka det breda spektrat av, i Observationsplatsens sätt att se världen, intressanta händelser som i förlängningen kan påverka svensk säkerhetspolitik.
Sedan bloggen startades sommaren 2010 har dock det blivit bättre. Situationen är dock långt ifrån bra, på sin höjd nöjaktig…
11 kommentarer
Comments feed for this article
28 mars, 2013 den 09:23
Uppgiven
”Sedan bloggen startades sommaren 2010 har dock det blivit bättre. Situationen är dock långt ifrån bra, på sin höjd nöjaktig…”
Man kanske kan säga att den journalistiska uppryckningen sker från en låg nivå? 😉
28 mars, 2013 den 09:39
Magnus Redin
Förbättringspotentialen är stor!
28 mars, 2013 den 09:39
Oscar Jonsson
Bra skrivet och bra poänger!
28 mars, 2013 den 10:09
Upandaway
Jag tror inte de flesta journalister kan eller vill förstå vad övningarna innebär.
Att man nu i Ryssland övar strategiskt överfall, och att man eftersträvar att vara mer ”svårläsbar” för omvärldens underrättelsetjänster genom en konstant hög beredskap är givetvis djupt oroväckande. Ytterligare en pusselbit som man försöker få på plats.
Men om man bara ser det som ”en till” övning, och därtill långt bort från Östersjön, då finns inget nyhetsvärde. Man ser det man vill se. Eller, som i fallet med en oroande mängd av våra politiker, det karriär och ideologi bestämt att man ska se.
Det ska åtskilligt till för att många försvarspolitiker ska gå tillbaka till sina partiledare och berätta något som dessa inte redan ”vet”.
28 mars, 2013 den 11:06
op
Rapporteringen om ryskt återtagande är ju så sporadiskt att normalkonsumenten inte ser mönstret i de förmågehöjande åtgärderna. En fjäder gör ingen höna. Problemet är att det börjar bli ganska många fjädrar rätt så ofta.
29 mars, 2013 den 10:36
Peter
Journalister och svenska politiker fattar inte att om en rysk högre beredskap eller övning slår om till skarpt så står Sverige med byxorna i ett dike 20 meter bort. Det är svenska försvarsmaktens ansvar att öka beredskapen så mycket det går, i höst kan det redan vara för sent!
30 mars, 2013 den 12:47
Markus
Det behövs en större säkerthetspolitiskt händelse, nå så djävulskt till kränkning.
Annars kommer de nog aldrig bli någon ändring. Man måste sakna, för att förstå vad de betyder .
30 mars, 2013 den 01:01
op
Och något sådant hoppas man att vi slipper. Händer en del intressanta saker just nu kring Östersjön. Tyvärr tror jag att rapporteringen kring det endast kommer till de slutna överläggningarna med Försvarsutskottet. Men de tar bäring på den stående beredskapsförmågan, läs Flygvapnet…
30 mars, 2013 den 06:08
Markus
Nä de vill man icke men politiken är välså byggd att det måste brinna innan man gör något.
Är det regeringen eller det försvaret som hemlig håller incidetbredskaps händelser ?
För att sparka in en öppen dörr, en stånde artikel i DN eller annan media, om vad som har hänt och gjorts. Mer öppenhet och inte slutna överläggningar i försvarsutskottet. Jag upprepa nog bara det som redan sagts i de flesta bloggar. För mig är detta så obegripligt, denna slutenhet
2 april, 2013 den 01:46
Fundering
Det är väl det intill binärt seende förenklingssyndromet som gör att journalistkåren inte orkar bry sig om förändringsprocesser över tiden. Invasionshot á la Normandie=nyhetsvärde, Ingen invasion=ointressant. Men det kan ju bli knepigt ändå. Tänk om något ute i världen gör att björnen måste maka lite på sin västra skinka för att se lite bättre, ja då sitter vi där med Gotland under skinkan och det var inte ens någon illvilja inblandad. Men så länge det inte stör Stockholmsveckan så kanske det inte gör så mycket.
3 maj, 2013 den 12:23
op
N! Skicka en mail på oplatsen(snabel-a)hotmail.com för kontakt