Modell av Triton-2 som kan bära upp till sex attackdykare inklusive föraren

Miniubåt Triton-2

Ryssland och miniubåtar har något mytiskt över sig. Utan att ta i för mycket kan man nog påstå att alla i Sverige  har en åsikt om det.

Det svenska begreppet miniubåt är egentligen lite för brett för att beskriva en särskild typ av farkost. Miniubåt kan vara någonting på från 300-400 ton ner till något så litet som en farkost på 4 ton. Den senare storleken betecknas oftast internationellt som Swimmer Delivery Vehicle, SDV.

SDV opererar alltid från någon typ av moderubåt, som fraktar SDVn till operationsområdet. På lämplig plats, på ytan, under ytan eller till och med på botten omlastar personalen, attackdykarna till SDVn och frigör denna från moderubåten. Med SDVn kan sedan attackdykarna göra en eventuell innästling mot målet. Efter fullgjort uppdrag och påföljande urnästling tar moderubåten sedan med sig SDVn tillbaka till eget bas.

Genomskärning av Triton-2. De gula objekten antas vara ackumulatorerna för driften

På den nyss genomförda marina mässan IMDS 2011 i S:t Petersburg ställde konstruktionsfirman Malakit ut en modell på en aktuell SDV-konstruktion, Triton-2 . Farkosten har deplacement på 4400kg och en längd på 9 meter.  Bredd 1,6 meter och fart 6 knop. Uthålligheten är 12 timmar och räckvidden anges till 60 sjömil.

Malakit ligger bland annat även bakom konstruktionen Pirhana-T som Observationsplatsen tidigare  skrev om här

Bilder och info kommer från den ryska siten forum.airbase.ru

Advertisements