Som många andra ryska vapensystem saknar BMP-T sin motsvarighet i väst

Understödsvagn BMP-T

Erfarenheterna från det första Tjetjenienkriget visade på svårigheterna med stridsfordon i strider i bebyggelse. Behovet av att få fram understödseld i form av direktriktad automatkanoneld och splittergranater var stort medan de stridsfordon man disponerade var anpassade för pansarslag med långa skjutavstånd.

För att möta detta behov konstruerade man understödsvagnen BMP-T. Boyevaya Mashina Podderzhki Tankov, dvs stridsvagnsunderstödsstridsfordon. Leveranserna inleddes 2005

Den bärande idén är att på ett stridsvagnchassi montera den typ av understödsvapen som har visats effektiva i bland annat striderna i Grozny. Fördelen med detta är att man får en vagn som har stridsvagnens framkomlighet och skyddsnivå kombinerad med eldkraften hos luftvärnskanonvagnarna. Att använda just lvkv i striderna visade sig effektivt, dock var de så pass sårbara att de krävde särskilda anpassningar i stridstekniken.

Till chassi valde man stridsvagn T-72 utan torn. I en vapenmodul satte man sedan två stycken 30 mm automatkanoner 2A42 med 900 projektiler. En stor bredd av ammunition kan användas, bland annat spräng-, pansarbrytande- och pilgranater. En parallellmonterad 7,62 PKMT-kulspruta finns även kopplad till akaninstallationen samt två granatsprutor AGS-17D PLAMYA. Utöver detta finns även fyra stycken pansarvärnsrobotar Ataka-T. För att kunna bekämpa mål under såväl natt som dag, stillastående eller under gång är samma eldledningssystem som i T-90 monterat i BMP-T.

Stridstekniskt avser man att blanda in BMP-T i stridsvagnformationerna. I konventionell pansarstrid tänker man sig 1 BMP-T per 2 stridsvagnar och omvänt förhållande vid strider i bebyggelse.

Fordonet väger 47 ton och har en besättning på fem man. Höjden är 2,10 meter och är vagnen är knappt 7 meter lång. Maxhastighet är 65 km/h

Annonser