Årets första nummer av tidningen Vårt Försvar har äntligen kommit. Den är som alltid fylld med artiklar kring svensk säkerhetspolitik och aktuella frågor som rör detta.

Tidningen ges ut i pappersformat men även som pdf. Länk till nr 1/2013 finns här.

Som alltid rekommenderar Observationsplatsen ett medlemskap i föreningen, om inte till dig själv kanske till en kollegaeller vän! Man får då tidningen i brevlådan fyra gånger per år. Medlemskap i föreningen, 200:-/år.

Man har i den säkerhetspolitiska debatten hitintills undvikit att beröra kärnvapen och dess existens i svenskt närområde.  En anledning kan vara att man i den något yrvakna situationen med enveckasförsvaret glömmer bort att vår säkerhet är i allra högsta grad beroende av andras säkerhet. Förekomsten av kärnvapen är alltjämt stor, så även i Europa, där både NATO och Ryssland har ett antal stridsspetsar till sitt förfogande.

För Rysslands del garanterar kärnvapnen landets säkerhet då de kompenserar de brister man har i dagsläget på markstridskrafterna. Denna förutsättning bedöms gälla fram till minst 2020 då tillgången på kvalitativa marksstridsförband bedöms vara god. Denna balans gäller framförallt NATO och de förband som finns tillgängliga i Europa. Med en amerikansk fokusförflyttning till Asien kommer dock situationen att vara till rysk fördel än snabbare än tidigare beräknat.

Ryssland förfogar över ca 8500 kärnvapenstridsspetsar varav 2000 är taktiska. Mer om aktuell status på ryska kärnvapen kan man läsa här.Dessa taktiska stridsspetsar avses att användas av till exempel flottan för sjömålsbekämpning eller ubåtsjakt. En applikation som vi har erfarenhet av är U-137 som var beväpnad med kärnvapenladdade torpeder. Andra användare av stridsspetsarna är flygvapnet som med attackflygplan SU-24 FENCER och SU-34 FULLBACK kan bära frifallande nukleära bomber. Utöver dessa är luftvärnet och markrobotförbanden nyttjare av denna typ av beväpning.

I Kaliningrad finns det ett antal vapenbärare som kan laddas med kärnvapenstridsspetsar, såsom Östersjöflottans ytstridsfartyg, attackflyg (FENCER), luftvärnsrobotförband (S-400/SA-21 GROWLER) samt markrobotförband med SS-21 SCARAB. Man har även tidigare aviserat att man har möjlighet att basera markrobot SS-26 STONE i enklaven, främst i syfte att balansera ett eventuellt robotförsvar i östra Polen.  Hur och var man förvarar stridsspetsarna är förstås omgärdat av stor sekretess. Dels fungerar det i ett avskräckande syfte, då motståndaren inte kan veta hur snabbt man kan öka beredskapen på förbanden, dels för att skydda dem mot bekämpning och kriminalitet.

Kaliningrad2002

Pereslavskojedepån 2002. Som man kan se är det yttre skalskyddet eftersatt med växtlighet lång in till staketet.

Dock kan man konstatera att kärnvapendepån vid Pereslavskoje mellan Svetlogorsk och Kaliningrad har genomgått en renovering och utbyggnad under senare år, något som kan tyda på att den antingen är i bruk eller förberedd att snabbt tas i bruk efter tillförsel av stridsspetsar. Av naturliga skäl vill inte Ryssland varken dementera eller bekräfta förekomsten av vapnen, varken här eller på någon annan plats.

Kaliningrad2010

Samma depå 2010. Skillnaderna är uppenbara. Man har röjt upp och förbättrat både det yttre och inre skalskyddet. Ny vakt är dessutom byggd vid infarten till depån. Storleken på depån är ca 800×700 meter

Med de senaste uppgifterna kring kommande storövning ZAPAD-2013 kan det därför vara av intresse att uppdateras kring den kärnvapendepå som ligger närmast Sverige.

Förberedelserna inför övningen ZAPAD-2013 (VÄST-2013) som kommer genomföras i höst tillsammans med Vitryssland har nu börjat gå in i ett aktivare skede. I veckan beordrades att stabsövningar inför övningen skall genomföras. En sådan samövning är indelad i ett antal faser varav ett flertal kan sträcka sig över hela övningsperioden. Bland dessa kan en motsvarande höjd stabsberedskap inför de praktiska delarna övas under hela perioden. Det gäller att bland annat mobilisera och samla ihop förband och resurser till övningsområdet. Den verksamheten är lika skarp som om den skulle ha genomförts under krigshot. På så sätt kan man säga att övningen ZAPAD-2013 redan har börjat. Dock inte synligt och endast i kulisserna…

Man har även förkärlek att i skuggan av den större övningen samordna i tid och rum ett antal mindre övningar. Så skedde under ZAPAD-2009 när LADOGA-2009 genomfördes. Så lär ske igen.

Om innehållet i övningen och deltagande förband har det inte kommit så mycket information om. Att förband ur det västra militärdistriktet deltar är känt. Man kan anta att huvuddelen av förbanden från S:t Petersburg och söderöver mot Vitryssland kommer att medverka. Med detta ingår även luftlandsättningsförband (VDV) från Pskov och förmodligen även förband från Ivanovo, NO Moskva. Andra förband som kan komma att delta är även markrobotbrigaden i Luga. Förbandet har sedan senaste ZAPAD-övningen 2009 ombeväpnats med markrobot ISKANDER/SS-26 STONE. Ett vapensystem som väl lämpar sig för att bekämpa kvalificerade mål. Andra förband som har dykt upp sedan senast är två divisoner av attackflygplan SU-34 FULLBACK och attackhelikopter MI-28N HAVOC.
Att Kaliningrad ingår i övningen är en sak som är säker. Man har dock för närvarande brist på flygbaskapacitet då Chkalovsk-basen byggs om. Vad det kan få för konsekvenser för övningen kan man bara spekulera om, men det kan påverka eventuell framgruppering av flygförband till enklaven.

Vad som skall övas kom det en hint om tidigare i veckan då man meddelade att inriktningen är ”försvar mot NATOs robotsköld”. Detta kan innebära till exempel bekämpning av kvalificerat luftvärn på djupet av fiendens gruppering, SEAD för att använda gängse NATO-term. I detta finns det en källa till oro. Ryssland har sedan tidigare deklarerat att robotförsvaret är legitimt mål för kärnvapeninsats. Deltagande markrobotförband har system som är mycket lämpade för den typen av mål. Kombinationerna innebär då att i värsta fall övar för att genomföra en kärnvapeninsats mot polskt territorium, något som säkerligen polackerna tycker inte så mycket om.

Visserligen övade man kärnvapeninsats under ZAPAD-2009. Skillnaden där var att med detta skulle stoppa en fientlig framryckning på det egna territoriet. Skillnanden mellan övningarna blir uppenbar.

20130310-221201.jpg
Två stycken svenska JAS 39 GRIPEN, varav den bortre är en JAS 39D.

Att Försvarsmakten inte gärna delar med sig av bildunderlag från Flygvapnets skarpaste uppgift, incidentberedskapen är ganska känt. Bildsläppet i höstas från den skapade stora rubriker i Mediasverige och förhoppningsvis kände medborgarna att de fick någonting för skattepengarna ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv.

Under hösten kom det även upp bilder tagna från den andra sidan på den svenska incidentberedskapen. I det fallet rörde det sig om en bloggande rysk flygare som plåtade incidentberedskapen från ett transportflygplan av typen AN-24 CURL som flög till/från Kaliningrad.


Nu är det dags igen med nya bilder. Denna gång är det dock NATO som står för kalaset. Filmen om Baltic Air Policing är okommenterad men visar främst tysk jakt i form av F-4F Phantom och litauiskt transportflyg med C-27J Spartan. I filmen dyker finsk incidentberedskap upp med F/A-18C Hornet. Den observante märker hur välbeväpnade finnarna är.

I en kort mellansekvens får Spartanflygplanet sällskap av två JAS 39 Gripen. Det anmärkningsvärda i bildmaterialet, om nu detta visar skarp verksamhet är att det ena av de två flygplanen är obeväpnat. Den tvåsitsiga versionen av JAS saknar nämligen fast vapeninstallation, den 27mm Mauserautomatkanon som finns på de ensitsiga planen. I normalfallet, tillskillnad från alla andra länder flyger inte Flygvapnet med robotbeväpning på sina flygplan.

Vem vet, passageraren i baksätet kanske hade en signalpistol med sig för att kunna avge verkanseld?

Bloggrannen Wiseman skrev även, som vanligt ett informativt inlägg.

De ryska flygförband som finns närmast Sverige är baserade i Kaliningradenklaven, ca 30 mil från det svenska fastlandet.  De utgörs av främst jakt och attackförband utrustade med SU-27 FLANKER samt attackflygplan SU-24M FENCER, som även finns som spaningsplan. Utöver dessa finns det även helikopter och transportflygplansförband. Observationsplatsen skrev lite om dessa förband tidigare här.

Sedan tidigare är det känt att det ryska flygvapnets flygfält skall moderniseras och byggas ut. Det handlar främst om uppställningsplatser och inflygningshjälpmedel som står först i kön. Förutom att infrastrukturen byggs ut köps även modern fälthållningsmateriel för underhåll av rull- och taxibanor.

su27_landsväg

Ombasering av tre FLANKER via landsväg från Chkalovsk till Tjernajakhovsk. Foto från den ryska bloggen http://ru-aviation.livejournal.com/2531084.html

För ett tag sedan rapporterades det om att huvudflygbasen i Kaliningrad, Chkalovskfältet var en av baserna som först i tur för modernisering. Hur långt man har kommit på det arbetet är svårt att bedöma via öppna källor, särskilt om man själv inte är på plats (sic!). Däremot kan man konstatera att man flyttar flygplan från Chkalovsk till Tjernjakhovskfältet. Det senare är det fältet som attackflyget använder men som med jämna mellanrum jaktflyget från Chkalovsk baseras på. Under ombyggnadstiden kommer Chkalovsk att vara stängt, varvid förbandet i sin helhet flyttas över. De jaktflygplan av typen SU-27 FLANKER som står på marken för längre tids översyn och som inte blev färdiga inför ombaseringen fick häromveckan flyttas över via landsvägstransport den 11 mil långa vägen till Tjernjakhovskfältet.

Donskoje-balkar

Till höger i bild syns takbalkarna med all tydlighet.

Ett annat flygfält som verkar byggas ut, men som det inte har rapporterats om via media är helikopterbasen i Donskoje vid kusten. Vid basen finns Östersjöflottans ubåtsjakthelikopterdivision med ansvar även för den ryska flygräddningen i Östersjön. Vid ett tvreportage i Rossije 24 den 1 mars med bilder från helikopterplattan syns en bildsekvens där takbalkar för en större byggnad upp. Att det rör sig om delar till en hangar är otvetydigt. Anledningen till att man bygger ut hangarkapaciteten på fältet är okänd, men i sammanhanget kan man konstatera att flygtidsutttaget på förbandet har ökat markant under de senaste åren och att man avser att basera fler helikoptrar på basen. Om det nu rör sig om fler ubåtsjakthelikoptrar eller om mer flygräddningsresurser kommer tiden att utvisa.

Tvreportaget i sin helhet

20130303-211613.jpg
Utan någon som helst eftertanke låter Alliansfritt den ryska videon förstärka sitt budskap i den ironiska kampanjen ”Bestycka Gotland”.

Spridningen av den ryska parodin om det svenska försvaret har gått som en löpeld över Mediasverige och vidare över världen sedan Observationsplatsen twittrade om den sent på onsdagskvällen efter att ha upptäckt den på siten militaryphotos.net

När man läser kommentatorsfältet på Youtubekontot där filmen är upplagd ser man en hel del svenska(?)kommentarer som hellre välkommnar Ryssland än en svensk NATO-anslutning. Det är förundrande att se individer som hellre tar ställning för en stat där rättsäkerhet och mänskliga rättigheter är på upphällning än att närma sig en allians av stater där västerländsk parlamentarism är normen.

Än värre blir det när politiska opinionsbildare i Sverige tar budskapet i munnen och låter Moskvas parodi bli en inlaga i sitt eget ideologiska arbete. Exempel på detta är Alliansfritt Sverige som via sitt Twitterkonto spred filmen under glada tillrop. Att sedan socialdemokratiska lokalpolitiker tar sedan gärna upp detta via bloggar är än värre. Fri opinionsbildning är viktigt men frågan är lämpligt att använda, i värsta fall förtäckt propaganda? Nu är det inte bevisat att så är fallet, men den allvarliga undertonen i det aktuella showen klingar väl med vad Moskva anser om Sverige och NATO.

Under andra världskriget sändes i rundradion en programserie av den då välkände majoren Arvid Eriksson, kallad ”Radiomajoren”, där han manade till stark försvarsberedskap hos allmänheten. Ett av hans uttryck som kom att gå till historien är ”Sjättekolonnarna”. Dessa var enligt honom ”den missmodiga, håglösa, ryktessmidande, ryktesspridande och försvarsolustiga delen av folket”.

Sjättekolonnare likt Alliansfritt har visat att man kan sprida vems budskap som helst, bara det gynnar den egna saken. Moskva bjöd upp till dans, utan tvekan dansar de med…

20130228-205843.jpg

Observationsplatsen skrev tidigare i vinter om försök med tälthangarer för det ryska flygvapnet i Borisoglebsk. Då gällde det skol/lätta attackflygplan av typen Yak 130-MITTEN. Nu kommer mer bilder av samma hangartyp, om det rör sig om samma hangar eller om det är ytterligare exemplar är okänt. Denna gång är det ett attackflygplan SU-24 FENCER som fått plats.

Ryska tvkanalen RT1 levererar i programmet Yesterday Live den 24 februari en humoristisk bredsida angående debatten kring ”Enveckasförsvaret” Till tonerna av ABBAs Mama Mia sjunger man om den svenska rysskräcken och hur att Ivan vill ej oss något ont. Inslaget kan man se i sin helhet här.

De som drar sig tillminnes Melodifestivalsfinalen 2009 och uppståndelsen kring Tingeling kommer ihåg de ryska reaktionerna. Kan man säga att skulden är numera betald?

borodino-2012Två skrov i vattnet vid Yantarvarvet väntar på att väckas ur sin törnsrosasömn…

Att den ryska flottan står inför en omfattande modernisering undgår nog ingen, kanske en eller annan förnekare förstås. Under perioden fram till 2020 skall det ankaffas 100 fartyg till flottan. Varv som Baltiska varvet, Severnayavarvet och Yantar har fullt upp på sina stapelbäddar med fartygsklasser som exempelvis 11356 och 22350-fregatter och 20380-korvetter för att nämna några. I runda svängar skall det totalt byggas ett 50-tal ytstridsfartyg och ubåtar fram till 2020. Att då kunna få fram ytterliggare skrov för att bygga nya ytstridsfartyg är givetvis tacksamt. Vid Yantarvarvet ligger det för närvarande två stycken ofullbordade skrov som nu skall dammas av och färdigställas i nya roller än vad de tidigare var avsedda för.

Det rör sig om Tuman, det tredje skrovet i 11540 Neustrasjimyj-klassen och Novik i 12441-klassen.

TumanTuman-skrovet vid Yantarvarvet 2010

Tuman skall bli ett ubåtsjaktfartyg för Östersjöflottan med ett deplacement på 4500 ton och en uthållighet på 30 dagar. Några övriga specifikationer är inte i dagsläget klara utan konstruktionen är framtagande. Med tanke på att Tumans båda systerskepp som också finns i Östersjön, Neustrasjimyj och Jaroslav Mudryj är två ordentligt stora ytstridsfartyg kommer det finnas mycket plats ombord att placera såväl avancerad sonarutrustning som såväl ubåtsjaktvapen och vapenbärare. En inriktning som nämns är att fartyget skall vara väl rustat för att tackla ubåtar med luftoberoende maskineri som till exempel den svenska Gotlandsklassen. Fartyget kölsträcktes 1993 men skall vara klart i sin nya roll till 2017. Någon skiss på hur det färdiga fartyget kommer att se ut finns inte i dagsläget. Mer kommer nog i framtiden.

NovikDåvarande Novik på stapelbädden.

Det andra skrovet som skall färdigställas är Novik, numera under namnet Borodino och kommer bli ett skolfartyg med en längd på 116 meter och deplacement på 2900 ton. Skrovet kölsträcktes 1997 och arbetet avbröts 2002. 2007 omklassificerades fartyget till att bli ett skolfartyg i 12441U-klassen. Stora delar av fartygets bestyckning togs bort från konstruktionen för att bereda utrymme för kadetter och utbildningshjälpmedel. Fartyget skall även kunna fungera även som stöd för utveckling och utprovning av ny materiel. Med det nya materielanskaffningsprogrammet GPV-2020 finns nu medel till att sparka liv i skrovet och färdigställa det. Förmodligen kommer även detta fartyg att baseras i Östersjön. Fartyget skall levereras 2014, ett kanske något överoptimistiskt datum.

borodino

Hur 12441U skolfartyget Borodino  skall se ut efter färdigställandet.


Herrejösses vilken eldkraft. 80 bulor på 72 sekunder…. 

Problemen som har omgärdat 10cm allmålskanon A-190-01 verkar nu vara åtgärdade. Kanonen har haft problem med med omladdningen och ofta fått eldavbrott.  Detta har fått till följd att leveranser av nya pjäser stoppades under 2012 och fartyg som 20380-korvetten Boikij och robotbåten i 21360-klassen Matjakala inte i tid fick sin beväpning. Trots avsaknaden av eldrörsartilleri på fartygen har genomfört sjöprov till stora delar. Sedan pjäserna sent under 2012 leverades har Matjakala levererats till Kaspiska flottiljen och Boikij har flyttats ned till Baltijsk utanför Kaliningrad för avslutande sjö och skjutprov innan fartyget överlämmnas under våren 2013. Antagligen kommer det att ske i anslutning till Östersjöflottans 310-årsjubileum den 18:e maj.

Allmålspjäs A190-01 har en räckvidd på 20km och kan bekämpa såväl sjö- och markmål men även luftmål såsom flygplan, helikoptrar och sjömålsrobotar. I pjäsens magasin finns det 80 granater som vardera väger 15,6kg. Kanontornet på totalvikt med pjäs MT på 15 ton är även smyganpassat för signaturreducering.

Boikij_StPBoikij med sitt eldrörsartilleri av typen A190-01 monterat i S.t Petersburgs hamn i januari tidigare i år inför överfarten till Kronshtadt fvb Baltijsk.

Kanonen är standardbestyckning för eldrörsartilleriet på de fyra Steregushchij-korvetterna som senast nästa år kommer tillhöra Östersjöflottan. På den större fregattklassen 22350 Amiral Gorshkov är samma pjästyp standardbeväpning. Dessa kommer dock att tillföras Norra flottan.

På de indiska Talwarfregatterna (11356-klassen) finns motsvarande pjäs i något enklare version, A190E. Osäkert om de ryska fregatterna i samma klass kommer att få A190E eller A190-01. Efter Amiral Grigorovich sjösättning i juli 2013 kommer fartygets bestyckning att monteras. Om inte innan  lär nog svar då komma.

ka-52KMässmodell av den sjöoperativa versionen av KA-52K Katran

Den nya sjöoperativa versionen av attackhelikopter KA-52 Alligator/ HOKUM-B, Ka-52K får det ryska namnet Katran enlig ett förslag från medborgare i Primorje. NATO-beteckning har ännu inte meddelats men antagligen kommer det att bli HOKUM-C, eller om man vill skämta till det;; HOKUM-SEA…

KA-52K är framtagen för att användas på amfibiestödfartygen i Mistralklassen. På vardera Mistralfartyg skall det baseras 8 stycken attackhelikoptrar och totalt kommer 40 stycken K-modeller att levereras.

KA-52K kommer skilja sig en del från de landbaserade varianterna. Dock kommer det inte vara särskilt synliga förändringar det rör sig om. Helikoptern kommer få vikbara rotorblad, uppfällbara vingar, uppgraderad variant av Zhuk-A-radar, korrosionsskydd samt sambands- och navigeringssystem. Utöver detta får helikoptern även förmåga att verka med sjömålsrobot. Förmodligen blir det då Kh-35/AS-20 KAYAK som i hkpversion väger 610kg tack vare sin booster.

Skillnader i övriga prestanda som räckvidd och hastighet saknas det forfarande uppgifter på. Första prototypen byggs för närvarande vid Progressfabriken i Primorje.

20130213-003209.jpg

Räckvidden för markrobot Iskander från regementet i Luga. De två cirklarna visar räckvidderna för 40 repektive 70 mil. Skillnaden är med eller utan kärnvapen… Bild från YLE.

Markrobot Iskander-M/SS-26 STONE

När man tittar på besökstatistiken för bloggen ser man att en av de populärare söktermerna är Iskander-M. För att serva de besökare som önskar sig att fördjupa sig i systemet rekommenderas denna läsvärda finska rapport från 2012, som för enkelhetens skull är skriven på engelska.

Den är mycket intressant då den samtidigt förklara de finska uppgifterna på räckvidden 70 mil. Denna räckviddsberäkning innebär samidigt att redan från fredsgrupperingsplatser kan nå mål (om man nu så önskar) i Mälardalsregionen. Nu skall man ju inte måla fan på väggen, ty något hot om robotangrepp mot Kungliga huvudstaden föreligger inte. Däremot kan det vara av intresse att ha kännedom om förmågor i vår absoluta närhet som finns idag.

För den som kanske är obekant med systemet kan det lättast beskrivas som ett lättrörligt markrobotsystem avsedd för att kunna skjuta konventionella som såväl kärnvapenladdningar. Roboten är Rysslands modernaste taktiska robotsystem och kom i aktiv tjänst 2006. Systemet har en strypt räckvidd till 40 mil med möjlighet till ökas 50 mil pga av INF-avtalet när den är bestyckad med kärnvapen. Med konventionell laddning om knappt 500 kg når roboten 70 mil. Senaste versionen av robotens målsökare är optisk vilken medför en träffsannolikhet (CEP) på 10 meter. Roboten har använts i strid under Georgienkriget 2008 och finns sedan 2011 i svenskt närområde vid 26. markrobotbrigaden i Luga, SV S:t Petersburg. Roboten är främst avsedd för att användas mot högvärdiga mål(high value assets) som luftvärnsrobotförband, flyg- och flottbaser, ledningsplatser och trafikknutpunkter

Det har från politiskt håll framförts att Iskander kan komma att flyttas fram till Kaliningradenklaven som ett svar på NATOs planerade robotförsvar. Uppgifter förekommer att depå för taktiska kärnvapenstridspetsar har färdigställts i Kaliningrad, vilket styrker i sådana fall uttalanden om att utplaceringen endast är politiskt begränsade. Nästa förband i MDVäst som står på tur att beväpnas med systemet är 448. markrobotbrigaden i Kursk som under 2013 tilldelas Iskander-M.

Senare i år kommer den omtalade övningen Zapad-2013 att genomföras tillsammans med Vitryssland. Uppgifter om omfattningen och storleken på övningen har Ryssland varit väldigt snåla med, något som har väckt ont blod hos de baltiska regeringarna. Troligt är att under övningen kommer 26.mrbbrig att skjuta skarpa robotskott med systemet

Tidigare generationer av markrobotsystem är till exempel den från Irakkriget ökanda SCUD-roboten.

Observationsplatsen har skrivit mer om systemet och dess utplacering här

Den ryska tidningen Kommersant publicerar idag en sammanfattande artikel kring den säkerhetspolitiska debatten kring det sk Enveckasförsvaret. Artikeln kan läsas här via Google Translate för icke ryskkunniga.

Huvudfokuset är dock inte den svenska försvarsförmågan, utan debatten om NATO . I detta skall man vara medveten om den ryska ovilja som finns till ytterligare NATO-expansion där Sverige och Finland söker medlemskap.

Det finns nog anledning till skärpt bevakning av rysk media under den kommande tiden för att se reaktionerna på artikeln, särskilt som den utpekar Ryssland som ”huvudfiende”…

Detta inlägg blir väldigt kort. Dagens lästips är denna finska rapport.

Via Mats Johanssons blogg uppmärksammade Observationsplatsen en artikel i den engelska tidningen The Guardian.

Artikeln ger exempel på hur ryskt inflytande sker i Lettland, den baltiska stat som har den största ryska befolkningsandelen, närmare 25%.

Det är ur västligt säkerhetspolitiskt perspektiv oroande att rysk underrättelsetjänst kan öppna en kanal direkt in i lettiska inrikespolitiken. Därigenom står landets suveränitet som en självständig stat på spel om Kreml får för sig att utnyttja detta för sina egna intressen.

Utvecklingen i Baltikum och dess politiska stabilitet är för oss mycket viktig. Det finns all anledning för Försvarsberedning att titta närmare på detta.

Att man med reklamfilm vill rekrytera personal till väpnad tjänst sker i alla länder. Till exempel Wisemans Wisdoms tar idag upp aktuella exempel kring Försvarsmaktens nya kampanj. Filmen ovan, Армия России – Мы вернулись!!!/Armiya Rossii – My vernulis/Rysslands armé-Vi är tillbaka är det senaste exemplet på en reklamfilm i syfte att lyfta fram de ryska väpnade styrkorna.

Budskapet i filmen går inte att ta miste på. Nya vapensystem i form av robotubåtar, stridsfordon och flygplan utgör grunden för den återtagna förmågan hos landets väpnade styrkor. Däremot är bildpråket obehagligt då det istället för att lyfta fram skyddet av den egna landet istället framhäver den offensiva förmåga att kunna slå till mot andra länder. I detta fall hur man med hjälp av kryssningsrobot SS-N-21 SAMPSON kan slå så långt på amerikansk territorium mot mål i Dallas, Texas. Budskapet är klart och tydligt. Vem är fienden går inte att ta miste på.

Samma producent har även gjort denna film, som på ett tillspetsat sätt liknar tjänsten vid de väpnade styrkorna som ett dataspel. Skillnaden är att allt är mycket bättre.

Vem är då avsändaren av detta?  Bakom produktionen står reklambyrån Ad Elite, www,adelita.ru som har producerat filmen och som nu cirkulerar via sociala medier på nätet. Ad Elite är inte ett ryskt svar på Studio Total som med sin nallebombning kan ha en egen politisk agenda. Budskapet i filmen är helt annorlunda än det som vår Försvarsmakt vill få fram med förvirrade studenter som klättrar in i ballonger eller kvinnor som fotar sin frukost.

Om nu filmen är sanktionerad och betald från politiskt håll visar det tydligt att det finns krafter som står för en konfrontativ politik i statsapparaten. Att de tidigare funnits i opposition vet vi. Nu finns de innanför Kremls murar…

Förresten, du har väl läst ett av förra årets mest lästa inlägg om när den vitryska armén kopierade Försvarsmaktens reklamfilm?

kurganets-prototyp

Kurganets-25/курганец-25

Överraskande nog så har det kommit en bild på det som kan antas vara prototypen till stridsfordonet Kurganets-25. Bildens urprung är lite oklart men verkar vara en bakgrundbild vid någon form av konferens där man samtalar via videolänk.

Den bärande idén kring fordonet är att skapa en enhetsplattform som rymmer såväl stridsfordon för mekaniserat skytte, pansarvärn, luftvärn, EW, ledning och logistik. Den stora vinsten blir givetvis underhållet i fält och viss utbildning på vagnen som kan standardiseras. Vagnen blir dock tyngre än tidigare ryska stridsfordon, dock skall den fortfarande vara amfibisk. Arbetsnamnet på projektet är Kurganets-25 och påvisar härstammningen från fabriken i Kurgan och normalvikt på 25 ton. Fordonstypen avses ersätta BMP-familjen, men även fordon som MT-LBu kan nog även räknas in i det.

Chassiet som visas ovan saknar tornkrans, vilket tyder på att det främst kanske kommer vara en körrigg för att pröva ut bandaggregat och drivlina, något som är ett absolut måste för att få en nytt stridsfordonstyp att fungera tillförlitligt. Detaljer som avslöjar att det rör sig om Kurganets-25 är bland annat utformningen av luckan till motorrummet, placeringen av förarplats, vinklade hörn längs sidorna av stridsrummet. Trots att chassiet står uppallat får man uppfattningen om att det rör sig om ett relativt högt fordon om man jämför med mannen som står bortom fordonet.

Några närmare detaljer än så finns det inte om projektet idag utan mer kommer säkerligen att dyka upp senare i år när testerna börjar.

Kurganets-25x4

Bilden ovan visar olika varianter av fordonet som lednings eller televapenvagn. Förmodligen kommer den färdiga vagnen att likna detta utseende.

kurganets-25_modell-lednvagn

Modell av ledningsvagnen från företaget Modelmix. Vissa detaljer kan urskiljas som likadan på prototypchassiet såsom motorrumslucka, förar och vagnchefsplats.

kurganets-25_modell_svagn-1

Ytterligare en modell av fordonet som skall föreställa spaningsvarianten. Beväpningsalternativet kan vara en 30mm automatkanon.

kurganets-25_modell_svagn

Samma modell fast bakifrån. Tydligen kommer fordonet att utrustas med ramp vilket i sådana fall skulle vara den första ryska vagnen som får detta.

Observationsplatsen har tidigare skrivit lite om Kurganets-25 här och här.

båtar

Inlägget blir mycket kort idag. Bilden ovan har tidigare dykt upp i twitterflödet men duger väl som illustration  till det omfattande materielanskaffningsprogrammet GPV-2020 som för närvarande pågår. GPV-2020 sträcker sig över perioden 2011-2020 och kommer bedömt att följas av ett lika ambitiöst program. Men vad GPV-2030 har i sin linda vet nog ingen än.

När man studerar bilden skall man ha klart för sig att det enbart rör sig om de byggprojekten som är pågående eller avses starta under 2013.  De färgade rutorna illustrerar statusen på fartygsbygget, där grönt innebär att fartyget är skrovklart och kan sjösättas. Gult innebär att fartyget ligger på slipen och byggs. Orange påvisar att förberedelser har officiellt satts igång för att kölsträckning skall ske med mål att sjösättning angivet år. Vidare tar illustrationen enbart upp ytstridsfarttyg, ubåtar och landstigningsfartyg. Dem oerhört viktiga förmågan till underhåll faller härmed bort ur betraktarens synfält. De fartyg som vars sjösättning i dagsläget är planerad till efter 2015 är alltså inte med.

Vissa uppgifter behöver dock uppdateras i bilden, såsom att att två stycken robotubåtar i Boreij-klassen kommer att kölsträckas under 2013.

…är en text som skrevs i februari förra året. Med tanke på de senaste dagarnas mediarapportering kring ÖB:s uttalande i SvD kände jag att texten är värd att läsas igen. Så nu kommertexten i sin helhet igen;

Säkerhetspolitiska hot och förmågor är något som den svenska journalistkåren, eller kanske framför allt svenska mediakonsumenter har svårt att förhålla sig till. Mycket förenklat för att spara eoner av tid kan hot och förmågor uttryckas enligt följande;

För det första. För att en förmåga skall kunna bli ett hot krävs först och främst en politisk vilja för att kunna förvekliga detta. Vad är målet med den förda politiken?

För det andra. Om viljan finns att förvekliga hotet behöver ekonomiska och industriella resurser fördelas så att de kan understödja förmågan som garanterar hotet.

För det tredje. Om förmågan finns finns det alltid en risk att den kan användas. Om vinsten att använda förmågan överstiger med råge kostnaden sjunker tröskelvärdet för att använda den.

Det borde därför vara relevant att diskutera förmågor och risker, ja kanske till och med oförmågor ibland, beroende var diskusssionens tyngdpunkt ligger. Ta gärna upp saker som möjligheter och handlingsfrihet. När man ändå håller på, brist på handlingsfrihet. Det finns ett helt batteri med termer som borde ingå i den offentliga diskussionen om svensk säkerhetspolitik.

Utan att peka ut någon särskild nyhetsredaktion kan man konstatera att rysk upprustning är på tapeten igen och rapporteras i bland annat radion i dag där reportern frågar om rysk upprustning utgör ett hot. FOI:s Carolina Vendil Pallin svarar sanningsenligt att upprustningen inte utgör ett hot i dagsläget.

Helt riktigt påpekas det även att antalet förband är mindre idag än innan Georgienkriget, men enligt Observationsplatsen gör man det väldigt enkelt för sig i den argumentationen. Antalet förband har förvisso minskat, men det som har skett är att man upplöste de så kallade Kategori C-förbanden, motsvarande det som vi hade som personalersättningsförband. C-förbanden hade en personalstyrka om 10-15% och tämligen hög materieluppfyllnad med äldre utrustning. Exempel på detta är stridsvagnsförband med T-55 och T-62 som nu skrotas sedan ett tag på löpande band. Nästa nivå, Kategori B-förbanden omfördelar sin materiel så att materielstatusen blir helt och hållet uppfylld på kategori A-förbanden där inga vakanser längre tillåts. Ur denna kategori tas de förband som skall ha extra hög insatsberedskap med bland annat kontraktsanställd personal. Slutligen förtätas Kategori B-förbanden där luckor och vakanser inte heller längre tilåts. Dessa har dock något lägre materiell status där bland annat äldre varianter av stridsvagn T-72 återfinns. Samma behandling av förbandstyperna återfinns över alla vapengrenarna och vapenslag.

I förlängningen innnebär detta att statusen på de gripbara förbanden ökar och att de vakantsatta pappersförbandens officerare kan friställas. Organisationen slimmas betydligt och kan bli mer användbar för de politiska mål man har.

Med fortsatt materiell förnyelse kommer förmågan att fortsätta öka , bland annat genom den ambitiösa materielanskaffningsplanen GPV-2020 som omfattar ofattbara 5000 miljarder svenska kronor. Bland annat nämns över 2300 nya stridsvagnar, landstigningsfartyg med mera.

Frågan är hur detta påverkar den svenska planeringen och de åtgärder som vidtas. Som en klok bloggare skrev för ett tag sedan, militär förmåga är allltid relativ. I det ljuset bör man kanske lyfta upp de militära basförmågorna verkan, underrättelser, rörlighet, ledning, uthållighet och skydd. Vad har vi tillgång till och vad kan en eventuell motståndare få tillgång till? På Wiseman och Skipper diskuteras bland annat Gotland och vikten av att inte låta ön förbli ett säkerhetspolitiskt vakuum.

En rysk upprustning som sker parallellt med ett USA som drar sig ur Europa kan bli starkare än vad vi trodde från början.

Mer kan man bland annat läsa på SvD men även på de flesta försvarsbloggarna som Chefsingenjören, Gyllenhaal och Försvar och Säkerhet,

Kazan

955-robotubåten Vladimir Monomakh till vänster och 885-attackubåten Kazan till höger under gårdagens ceremoni vid Sevmashvarvet. Efter 3,5 år på slipen imponerar resultatet. 

Det har varit en händelserik avslutning på 2012 avseende materielsidan för de ryska stridskrafterna. Förutom att stridsflyget har enbart under december fått 10 attackflygplan av typen SU-34 FULLBACK har de första serieleveranserna av jaktflygplanet SU-35S FLANKER även kommit.

På flottsidan händer det andra intressanta saker. Den tredje robotubåten i projekt 955-klassen Vladimir Monomakh är nu klar för sjösättning och efterföljande prov. Vid bilderna på Monomakh kan samtidigt se skrovet på den andra attackubåten i projekt 885-klassen Kazan som allt av döma är skrovfärdig. Byggnadstaketn på den ubåten imponerar och visar att man nu har fått upp farten på den ryska ubåtstillverkningen vid Sevmashvarvet i Severodvinsk . Till skillnad från de andra ubåtarna i 955 och 885-klasserna som ha tagit 6 till 17(!) år att bygga har Kazan färdigställts på rekordtiden 4 år under förutsättning att den kommer i vattnet som planerat 2013.

955-klassen kommer utgöra den framtida ryggraden i Rysslands kärnvapenarsenal till havs. Totalt kommer den klassen att omfatta 10 ubåtar. För tillfället finns tre ubåtar färdigställda och ytterligare en på slipen. 885-klassen kommer tillsammans med 955-klassen att bilda grund för kärnvapenavskräckningsförmågan. 885 är dock en attackubåt med främsta uppgift att skugga och jaga motståndarens strategiska robotubåtar i syfte att reducera dennes andraslagsförmåga. I den klassen är även planen att 10 ubåtar i den klassen skall ingå i arsenalen.

Till dessa kommer även dieselelektriska ubåtar i bland annat projekt 636 Varshavyanka-klassen där sex stycken ligger i orderstocken för närvarande.

Med dessa korta rader önskar Observationsplatsen sina läsare ett Gott nytt år och på återseende under 2013. ”-Inga pinnar, bara timmar!” som soldaterna skanderade glatt..

Observationsplatsen twittrar

  • Andra fregatten i 22350-serien, Amiral Kasatonov togs ut i dag ur skeppshallen på Severnajavarvet, S:t Petersburg. http://t.co/8xTKzYGXJy 2 hours ago
  • RT @Latvijas_armija: Šodien patruļlidm. F-16 virs Baltijas jūras neitr. ūdeņiem pie LV robežas identificēja RU mil. lidm. Su-27, vēlāk Euro… 3 hours ago
  • RT @Latvijas_armija: NATO Baltic Air Policing QRA F-16 jets on 30 OCT scrambled to intercept and identified RU Armed Forces Su-27, later on… 3 hours ago

Arkiv

Kategorier

NÅGRA BRA BLOGGAR

RSS Jägarchefen

Observationsplatsen gillar

Militära diskussionsforum av intresse

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 386 andra följare