You are currently browsing the category archive for the ‘Okategoriserade’ category.
336. marininfanteribrigaden i Baltijsk, Kaliningrad Oblast fick i förra veckan den första sändningen av de nya pansarterrängbilarna BTR-82 och BTR-82A. Den exakta fördelningen av fordon är inte känd, men det rör sig om ett 30-tal varav huvuddelen är BTR-82A.
Den senaste generationen BTR från Arzamas är en vidareutveckling av den kända BTR-80, fast med ny beväpning, ny motor och ökad skyddsnivå. Grunden i moderniseringen är att en invändig liner finns monterad för att öka skyddet från minor och IED. BTR-82A har dessutom fått nya stötsabsorberande säten. Vagnarna har även fått en Kamaz 740-14300 dieselmotor på 300hk. På grund av ökade krav för stabiliseringen av den tyngre beväpningen på BTR-82A är den försedd med bland annat ny fjädring. Hastigheter upp till 60km/h i terrängen är utlovade tack vare detta.
Skytten är utrustad med IRV-sikte TKG-4GA vilket medger eldigivning i både i dager såväl som mörker. Vagnchefen har ett TKN-AI för målobservation och målangivning, effekektiv upp till 3000 meter. Vagnen är dessutom försedd med stridsledningssystem Trona-1 där stridledningsoleat presenteras elekroniskt på det GLONASS-understödda kartuderlaget.
När det gäller beväpning är BTR-82 försedd med en 14,5mm KPTV-kulspruta med 500 patroner till skillnad från BTR-80 vars ksp var magasinsmatad.
BTR-82A är försedd med 30mm 2A72 automatkanon från Tulamaschzavod och använder en 30×165-patron likt föregångaren BTR-80A, strf BMP-2 och 3 samt ahkp MI-28 och KA-52. Utöver tornets huvudbeväpning finns dessutom en 7,62mm PKM-kulspruta
RT:s bevakning av paraden i Moskva
Segerdagsparaden 9 maj genomförs till minnet av segern över Tyskland 1945 och återfinns i fd sovjetiksa delrepubliker såsom Ryssland, Vitryssland, Ukraina och Kazakhstan. Under denna helgdag passar staten på att både bjuda på såväl sovjetisk sentimentalitet och modern nationalistisk yra.
Under sovjettiden var paraderna 1 maj och 7 november även ett showroom för ny materiel och därigenom viktiga källor för underättelseinhämtning. Med mässor och och den intensiva mediabevakning av de väpnade styrkorna har idag medför dock paradens roll minskat sett i det perspektivet. Politiskt sänder paraden i Moskva mycket viktiga signaler om den starka centralmakten och dess slagförmåga. Med 20 000 man i leden är den en av världens största militära parader och är trots allt mycket imponerande. Under årets parad noterades inga materialnyheter.
Av naturliga skäl är benägenheten att fira detta sovjetiska minne mycket liten i de baltiska staterna.
Kaliningrad, amatörfilm
S:t Petersburg
Observationsplatsen skrev lite om 2012 parad här och 2011 här
Konstaterar att den mediala uppståndelsen kring den ryska flygövningen medför att den säkerhetspolitiska debatten tar ånyo fart. Den s.a.s. självövar utan inblandning från varken förbandsinstruktör eller Observationsplatsen. Gott nog.
Det kommer finnas anledning att återkomma, dock inte under denna vecka. Annan vht tar all uppmärksamhet i anspråk.
Tack Moskva!
Årets första nummer av tidningen Vårt Försvar har äntligen kommit. Den är som alltid fylld med artiklar kring svensk säkerhetspolitik och aktuella frågor som rör detta.
Tidningen ges ut i pappersformat men även som pdf. Länk till nr 1/2013 finns här.
Som alltid rekommenderar Observationsplatsen ett medlemskap i föreningen, om inte till dig själv kanske till en kollegaeller vän! Man får då tidningen i brevlådan fyra gånger per år. Medlemskap i föreningen, 200:-/år.
Man har i den säkerhetspolitiska debatten hitintills undvikit att beröra kärnvapen och dess existens i svenskt närområde. En anledning kan vara att man i den något yrvakna situationen med enveckasförsvaret glömmer bort att vår säkerhet är i allra högsta grad beroende av andras säkerhet. Förekomsten av kärnvapen är alltjämt stor, så även i Europa, där både NATO och Ryssland har ett antal stridsspetsar till sitt förfogande.
För Rysslands del garanterar kärnvapnen landets säkerhet då de kompenserar de brister man har i dagsläget på markstridskrafterna. Denna förutsättning bedöms gälla fram till minst 2020 då tillgången på kvalitativa marksstridsförband bedöms vara god. Denna balans gäller framförallt NATO och de förband som finns tillgängliga i Europa. Med en amerikansk fokusförflyttning till Asien kommer dock situationen att vara till rysk fördel än snabbare än tidigare beräknat.
Ryssland förfogar över ca 8500 kärnvapenstridsspetsar varav 2000 är taktiska. Mer om aktuell status på ryska kärnvapen kan man läsa här.Dessa taktiska stridsspetsar avses att användas av till exempel flottan för sjömålsbekämpning eller ubåtsjakt. En applikation som vi har erfarenhet av är U-137 som var beväpnad med kärnvapenladdade torpeder. Andra användare av stridsspetsarna är flygvapnet som med attackflygplan SU-24 FENCER och SU-34 FULLBACK kan bära frifallande nukleära bomber. Utöver dessa är luftvärnet och markrobotförbanden nyttjare av denna typ av beväpning.
I Kaliningrad finns det ett antal vapenbärare som kan laddas med kärnvapenstridsspetsar, såsom Östersjöflottans ytstridsfartyg, attackflyg (FENCER), luftvärnsrobotförband (S-400/SA-21 GROWLER) samt markrobotförband med SS-21 SCARAB. Man har även tidigare aviserat att man har möjlighet att basera markrobot SS-26 STONE i enklaven, främst i syfte att balansera ett eventuellt robotförsvar i östra Polen. Hur och var man förvarar stridsspetsarna är förstås omgärdat av stor sekretess. Dels fungerar det i ett avskräckande syfte, då motståndaren inte kan veta hur snabbt man kan öka beredskapen på förbanden, dels för att skydda dem mot bekämpning och kriminalitet.
Pereslavskojedepån 2002. Som man kan se är det yttre skalskyddet eftersatt med växtlighet lång in till staketet.
Dock kan man konstatera att kärnvapendepån vid Pereslavskoje mellan Svetlogorsk och Kaliningrad har genomgått en renovering och utbyggnad under senare år, något som kan tyda på att den antingen är i bruk eller förberedd att snabbt tas i bruk efter tillförsel av stridsspetsar. Av naturliga skäl vill inte Ryssland varken dementera eller bekräfta förekomsten av vapnen, varken här eller på någon annan plats.
Samma depå 2010. Skillnaderna är uppenbara. Man har röjt upp och förbättrat både det yttre och inre skalskyddet. Ny vakt är dessutom byggd vid infarten till depån. Storleken på depån är ca 800×700 meter
Med de senaste uppgifterna kring kommande storövning ZAPAD-2013 kan det därför vara av intresse att uppdateras kring den kärnvapendepå som ligger närmast Sverige.
Två stycken svenska JAS 39 GRIPEN, varav den bortre är en JAS 39D.
Att Försvarsmakten inte gärna delar med sig av bildunderlag från Flygvapnets skarpaste uppgift, incidentberedskapen är ganska känt. Bildsläppet i höstas från den skapade stora rubriker i Mediasverige och förhoppningsvis kände medborgarna att de fick någonting för skattepengarna ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv.
Under hösten kom det även upp bilder tagna från den andra sidan på den svenska incidentberedskapen. I det fallet rörde det sig om en bloggande rysk flygare som plåtade incidentberedskapen från ett transportflygplan av typen AN-24 CURL som flög till/från Kaliningrad.
Nu är det dags igen med nya bilder. Denna gång är det dock NATO som står för kalaset. Filmen om Baltic Air Policing är okommenterad men visar främst tysk jakt i form av F-4F Phantom och litauiskt transportflyg med C-27J Spartan. I filmen dyker finsk incidentberedskap upp med F/A-18C Hornet. Den observante märker hur välbeväpnade finnarna är.
I en kort mellansekvens får Spartanflygplanet sällskap av två JAS 39 Gripen. Det anmärkningsvärda i bildmaterialet, om nu detta visar skarp verksamhet är att det ena av de två flygplanen är obeväpnat. Den tvåsitsiga versionen av JAS saknar nämligen fast vapeninstallation, den 27mm Mauserautomatkanon som finns på de ensitsiga planen. I normalfallet, tillskillnad från alla andra länder flyger inte Flygvapnet med robotbeväpning på sina flygplan.
Vem vet, passageraren i baksätet kanske hade en signalpistol med sig för att kunna avge verkanseld?
Bloggrannen Wiseman skrev även, som vanligt ett informativt inlägg.
Utan någon som helst eftertanke låter Alliansfritt den ryska videon förstärka sitt budskap i den ironiska kampanjen ”Bestycka Gotland”.
Spridningen av den ryska parodin om det svenska försvaret har gått som en löpeld över Mediasverige och vidare över världen sedan Observationsplatsen twittrade om den sent på onsdagskvällen efter att ha upptäckt den på siten militaryphotos.net
När man läser kommentatorsfältet på Youtubekontot där filmen är upplagd ser man en hel del svenska(?)kommentarer som hellre välkommnar Ryssland än en svensk NATO-anslutning. Det är förundrande att se individer som hellre tar ställning för en stat där rättsäkerhet och mänskliga rättigheter är på upphällning än att närma sig en allians av stater där västerländsk parlamentarism är normen.
Än värre blir det när politiska opinionsbildare i Sverige tar budskapet i munnen och låter Moskvas parodi bli en inlaga i sitt eget ideologiska arbete. Exempel på detta är Alliansfritt Sverige som via sitt Twitterkonto spred filmen under glada tillrop. Att sedan socialdemokratiska lokalpolitiker tar sedan gärna upp detta via bloggar är än värre. Fri opinionsbildning är viktigt men frågan är lämpligt att använda, i värsta fall förtäckt propaganda? Nu är det inte bevisat att så är fallet, men den allvarliga undertonen i det aktuella showen klingar väl med vad Moskva anser om Sverige och NATO.
Under andra världskriget sändes i rundradion en programserie av den då välkände majoren Arvid Eriksson, kallad ”Radiomajoren”, där han manade till stark försvarsberedskap hos allmänheten. Ett av hans uttryck som kom att gå till historien är ”Sjättekolonnarna”. Dessa var enligt honom ”den missmodiga, håglösa, ryktessmidande, ryktesspridande och försvarsolustiga delen av folket”.
Sjättekolonnare likt Alliansfritt har visat att man kan sprida vems budskap som helst, bara det gynnar den egna saken. Moskva bjöd upp till dans, utan tvekan dansar de med…
Observationsplatsen skrev tidigare i vinter om försök med tälthangarer för det ryska flygvapnet i Borisoglebsk. Då gällde det skol/lätta attackflygplan av typen Yak 130-MITTEN. Nu kommer mer bilder av samma hangartyp, om det rör sig om samma hangar eller om det är ytterligare exemplar är okänt. Denna gång är det ett attackflygplan SU-24 FENCER som fått plats.
Ryska tvkanalen RT1 levererar i programmet Yesterday Live den 24 februari en humoristisk bredsida angående debatten kring ”Enveckasförsvaret” Till tonerna av ABBAs Mama Mia sjunger man om den svenska rysskräcken och hur att Ivan vill ej oss något ont. Inslaget kan man se i sin helhet här.
De som drar sig tillminnes Melodifestivalsfinalen 2009 och uppståndelsen kring Tingeling kommer ihåg de ryska reaktionerna. Kan man säga att skulden är numera betald?
Två skrov i vattnet vid Yantarvarvet väntar på att väckas ur sin törnsrosasömn…
Att den ryska flottan står inför en omfattande modernisering undgår nog ingen, kanske en eller annan förnekare förstås. Under perioden fram till 2020 skall det ankaffas 100 fartyg till flottan. Varv som Baltiska varvet, Severnayavarvet och Yantar har fullt upp på sina stapelbäddar med fartygsklasser som exempelvis 11356 och 22350-fregatter och 20380-korvetter för att nämna några. I runda svängar skall det totalt byggas ett 50-tal ytstridsfartyg och ubåtar fram till 2020. Att då kunna få fram ytterliggare skrov för att bygga nya ytstridsfartyg är givetvis tacksamt. Vid Yantarvarvet ligger det för närvarande två stycken ofullbordade skrov som nu skall dammas av och färdigställas i nya roller än vad de tidigare var avsedda för.
Det rör sig om Tuman, det tredje skrovet i 11540 Neustrasjimyj-klassen och Novik i 12441-klassen.
Tuman-skrovet vid Yantarvarvet 2010
Tuman skall bli ett ubåtsjaktfartyg för Östersjöflottan med ett deplacement på 4500 ton och en uthållighet på 30 dagar. Några övriga specifikationer är inte i dagsläget klara utan konstruktionen är framtagande. Med tanke på att Tumans båda systerskepp som också finns i Östersjön, Neustrasjimyj och Jaroslav Mudryj är två ordentligt stora ytstridsfartyg kommer det finnas mycket plats ombord att placera såväl avancerad sonarutrustning som såväl ubåtsjaktvapen och vapenbärare. En inriktning som nämns är att fartyget skall vara väl rustat för att tackla ubåtar med luftoberoende maskineri som till exempel den svenska Gotlandsklassen. Fartyget kölsträcktes 1993 men skall vara klart i sin nya roll till 2017. Någon skiss på hur det färdiga fartyget kommer att se ut finns inte i dagsläget. Mer kommer nog i framtiden.
Dåvarande Novik på stapelbädden.
Det andra skrovet som skall färdigställas är Novik, numera under namnet Borodino och kommer bli ett skolfartyg med en längd på 116 meter och deplacement på 2900 ton. Skrovet kölsträcktes 1997 och arbetet avbröts 2002. 2007 omklassificerades fartyget till att bli ett skolfartyg i 12441U-klassen. Stora delar av fartygets bestyckning togs bort från konstruktionen för att bereda utrymme för kadetter och utbildningshjälpmedel. Fartyget skall även kunna fungera även som stöd för utveckling och utprovning av ny materiel. Med det nya materielanskaffningsprogrammet GPV-2020 finns nu medel till att sparka liv i skrovet och färdigställa det. Förmodligen kommer även detta fartyg att baseras i Östersjön. Fartyget skall levereras 2014, ett kanske något överoptimistiskt datum.
Hur 12441U skolfartyget Borodino skall se ut efter färdigställandet.
Räckvidden för markrobot Iskander från regementet i Luga. De två cirklarna visar räckvidderna för 40 repektive 70 mil. Skillnaden är med eller utan kärnvapen… Bild från YLE.
Markrobot Iskander-M/SS-26 STONE
När man tittar på besökstatistiken för bloggen ser man att en av de populärare söktermerna är Iskander-M. För att serva de besökare som önskar sig att fördjupa sig i systemet rekommenderas denna läsvärda finska rapport från 2012, som för enkelhetens skull är skriven på engelska.
Den är mycket intressant då den samtidigt förklara de finska uppgifterna på räckvidden 70 mil. Denna räckviddsberäkning innebär samidigt att redan från fredsgrupperingsplatser kan nå mål (om man nu så önskar) i Mälardalsregionen. Nu skall man ju inte måla fan på väggen, ty något hot om robotangrepp mot Kungliga huvudstaden föreligger inte. Däremot kan det vara av intresse att ha kännedom om förmågor i vår absoluta närhet som finns idag.
För den som kanske är obekant med systemet kan det lättast beskrivas som ett lättrörligt markrobotsystem avsedd för att kunna skjuta konventionella som såväl kärnvapenladdningar. Roboten är Rysslands modernaste taktiska robotsystem och kom i aktiv tjänst 2006. Systemet har en strypt räckvidd till 40 mil med möjlighet till ökas 50 mil pga av INF-avtalet när den är bestyckad med kärnvapen. Med konventionell laddning om knappt 500 kg når roboten 70 mil. Senaste versionen av robotens målsökare är optisk vilken medför en träffsannolikhet (CEP) på 10 meter. Roboten har använts i strid under Georgienkriget 2008 och finns sedan 2011 i svenskt närområde vid 26. markrobotbrigaden i Luga, SV S:t Petersburg. Roboten är främst avsedd för att användas mot högvärdiga mål(high value assets) som luftvärnsrobotförband, flyg- och flottbaser, ledningsplatser och trafikknutpunkter
Det har från politiskt håll framförts att Iskander kan komma att flyttas fram till Kaliningradenklaven som ett svar på NATOs planerade robotförsvar. Uppgifter förekommer att depå för taktiska kärnvapenstridspetsar har färdigställts i Kaliningrad, vilket styrker i sådana fall uttalanden om att utplaceringen endast är politiskt begränsade. Nästa förband i MDVäst som står på tur att beväpnas med systemet är 448. markrobotbrigaden i Kursk som under 2013 tilldelas Iskander-M.
Senare i år kommer den omtalade övningen Zapad-2013 att genomföras tillsammans med Vitryssland. Uppgifter om omfattningen och storleken på övningen har Ryssland varit väldigt snåla med, något som har väckt ont blod hos de baltiska regeringarna. Troligt är att under övningen kommer 26.mrbbrig att skjuta skarpa robotskott med systemet
Tidigare generationer av markrobotsystem är till exempel den från Irakkriget ökanda SCUD-roboten.
Observationsplatsen har skrivit mer om systemet och dess utplacering här
Den ryska tidningen Kommersant publicerar idag en sammanfattande artikel kring den säkerhetspolitiska debatten kring det sk Enveckasförsvaret. Artikeln kan läsas här via Google Translate för icke ryskkunniga.
Huvudfokuset är dock inte den svenska försvarsförmågan, utan debatten om NATO . I detta skall man vara medveten om den ryska ovilja som finns till ytterligare NATO-expansion där Sverige och Finland söker medlemskap.
Det finns nog anledning till skärpt bevakning av rysk media under den kommande tiden för att se reaktionerna på artikeln, särskilt som den utpekar Ryssland som ”huvudfiende”…
Detta inlägg blir väldigt kort. Dagens lästips är denna finska rapport.
Via Mats Johanssons blogg uppmärksammade Observationsplatsen en artikel i den engelska tidningen The Guardian.
Artikeln ger exempel på hur ryskt inflytande sker i Lettland, den baltiska stat som har den största ryska befolkningsandelen, närmare 25%.
Det är ur västligt säkerhetspolitiskt perspektiv oroande att rysk underrättelsetjänst kan öppna en kanal direkt in i lettiska inrikespolitiken. Därigenom står landets suveränitet som en självständig stat på spel om Kreml får för sig att utnyttja detta för sina egna intressen.
Utvecklingen i Baltikum och dess politiska stabilitet är för oss mycket viktig. Det finns all anledning för Försvarsberedning att titta närmare på detta.
Att man med reklamfilm vill rekrytera personal till väpnad tjänst sker i alla länder. Till exempel Wisemans Wisdoms tar idag upp aktuella exempel kring Försvarsmaktens nya kampanj. Filmen ovan, Армия России – Мы вернулись!!!/Armiya Rossii – My vernulis/Rysslands armé-Vi är tillbaka är det senaste exemplet på en reklamfilm i syfte att lyfta fram de ryska väpnade styrkorna.
Budskapet i filmen går inte att ta miste på. Nya vapensystem i form av robotubåtar, stridsfordon och flygplan utgör grunden för den återtagna förmågan hos landets väpnade styrkor. Däremot är bildpråket obehagligt då det istället för att lyfta fram skyddet av den egna landet istället framhäver den offensiva förmåga att kunna slå till mot andra länder. I detta fall hur man med hjälp av kryssningsrobot SS-N-21 SAMPSON kan slå så långt på amerikansk territorium mot mål i Dallas, Texas. Budskapet är klart och tydligt. Vem är fienden går inte att ta miste på.
Samma producent har även gjort denna film, som på ett tillspetsat sätt liknar tjänsten vid de väpnade styrkorna som ett dataspel. Skillnaden är att allt är mycket bättre.
Vem är då avsändaren av detta? Bakom produktionen står reklambyrån Ad Elite, www,adelita.ru som har producerat filmen och som nu cirkulerar via sociala medier på nätet. Ad Elite är inte ett ryskt svar på Studio Total som med sin nallebombning kan ha en egen politisk agenda. Budskapet i filmen är helt annorlunda än det som vår Försvarsmakt vill få fram med förvirrade studenter som klättrar in i ballonger eller kvinnor som fotar sin frukost.
Om nu filmen är sanktionerad och betald från politiskt håll visar det tydligt att det finns krafter som står för en konfrontativ politik i statsapparaten. Att de tidigare funnits i opposition vet vi. Nu finns de innanför Kremls murar…
Förresten, du har väl läst ett av förra årets mest lästa inlägg om när den vitryska armén kopierade Försvarsmaktens reklamfilm?
…är en text som skrevs i februari förra året. Med tanke på de senaste dagarnas mediarapportering kring ÖB:s uttalande i SvD kände jag att texten är värd att läsas igen. Så nu kommertexten i sin helhet igen;
Säkerhetspolitiska hot och förmågor är något som den svenska journalistkåren, eller kanske framför allt svenska mediakonsumenter har svårt att förhålla sig till. Mycket förenklat för att spara eoner av tid kan hot och förmågor uttryckas enligt följande;
För det första. För att en förmåga skall kunna bli ett hot krävs först och främst en politisk vilja för att kunna förvekliga detta. Vad är målet med den förda politiken?
För det andra. Om viljan finns att förvekliga hotet behöver ekonomiska och industriella resurser fördelas så att de kan understödja förmågan som garanterar hotet.
För det tredje. Om förmågan finns finns det alltid en risk att den kan användas. Om vinsten att använda förmågan överstiger med råge kostnaden sjunker tröskelvärdet för att använda den.
Det borde därför vara relevant att diskutera förmågor och risker, ja kanske till och med oförmågor ibland, beroende var diskusssionens tyngdpunkt ligger. Ta gärna upp saker som möjligheter och handlingsfrihet. När man ändå håller på, brist på handlingsfrihet. Det finns ett helt batteri med termer som borde ingå i den offentliga diskussionen om svensk säkerhetspolitik.
Utan att peka ut någon särskild nyhetsredaktion kan man konstatera att rysk upprustning är på tapeten igen och rapporteras i bland annat radion i dag där reportern frågar om rysk upprustning utgör ett hot. FOI:s Carolina Vendil Pallin svarar sanningsenligt att upprustningen inte utgör ett hot i dagsläget.
Helt riktigt påpekas det även att antalet förband är mindre idag än innan Georgienkriget, men enligt Observationsplatsen gör man det väldigt enkelt för sig i den argumentationen. Antalet förband har förvisso minskat, men det som har skett är att man upplöste de så kallade Kategori C-förbanden, motsvarande det som vi hade som personalersättningsförband. C-förbanden hade en personalstyrka om 10-15% och tämligen hög materieluppfyllnad med äldre utrustning. Exempel på detta är stridsvagnsförband med T-55 och T-62 som nu skrotas sedan ett tag på löpande band. Nästa nivå, Kategori B-förbanden omfördelar sin materiel så att materielstatusen blir helt och hållet uppfylld på kategori A-förbanden där inga vakanser längre tillåts. Ur denna kategori tas de förband som skall ha extra hög insatsberedskap med bland annat kontraktsanställd personal. Slutligen förtätas Kategori B-förbanden där luckor och vakanser inte heller längre tilåts. Dessa har dock något lägre materiell status där bland annat äldre varianter av stridsvagn T-72 återfinns. Samma behandling av förbandstyperna återfinns över alla vapengrenarna och vapenslag.
I förlängningen innnebär detta att statusen på de gripbara förbanden ökar och att de vakantsatta pappersförbandens officerare kan friställas. Organisationen slimmas betydligt och kan bli mer användbar för de politiska mål man har.
Med fortsatt materiell förnyelse kommer förmågan att fortsätta öka , bland annat genom den ambitiösa materielanskaffningsplanen GPV-2020 som omfattar ofattbara 5000 miljarder svenska kronor. Bland annat nämns över 2300 nya stridsvagnar, landstigningsfartyg med mera.
Frågan är hur detta påverkar den svenska planeringen och de åtgärder som vidtas. Som en klok bloggare skrev för ett tag sedan, militär förmåga är allltid relativ. I det ljuset bör man kanske lyfta upp de militära basförmågorna verkan, underrättelser, rörlighet, ledning, uthållighet och skydd. Vad har vi tillgång till och vad kan en eventuell motståndare få tillgång till? På Wiseman och Skipper diskuteras bland annat Gotland och vikten av att inte låta ön förbli ett säkerhetspolitiskt vakuum.
En rysk upprustning som sker parallellt med ett USA som drar sig ur Europa kan bli starkare än vad vi trodde från början.
Mer kan man bland annat läsa på SvD men även på de flesta försvarsbloggarna som Chefsingenjören, Gyllenhaal och Försvar och Säkerhet,
Ett tvinslag från flygskolan i Borisoglebsk fångade genast Observationsplatsens intresse. Förutom att det visade flygkadetter som förbereder sig inför flygutbildning på skol/attackflygplanet YAK-130 MITTEN avslöjades en ny typ av hangar för det ryska flygvapnet.
Traditionellt sett förvaras inte flygplan i hangarer, utan står i allt större utsträckning utomhus genom att man skapar de större flygflottiljerna till följd av sammanslagningarna av flygregementena. Platsbrist samt att de stridsflygplan som utgör ryggraden i det ryska luftförsvaret, SU-27 FLANKER och MiG-31 FOXHOUND ryms inte heller i de betongvärn som tidigare byggts. Vid större översyner servas flygplanen i hangarbyggnader från 50-60-talet med dåtidens sovjetiska byggstandard. Denna typ av utomhusförvaring ställer extremt hårda krav på underhållet och risken för felfunktion är större då möjligheten till torrluftning helt och hållet saknas.
Det verkar bli en ändring på dessa förhållanden med införandet av denna typ av hangarbyggnad. Genom lösningen kan man snabbt bygga ut ett omfattande väderskydd för de vanligaste stridsflygplanen över hela ryska federationen. Hangarkonstruktionen medger även att man snabbt kan bygga ut baseringskapacitet på de föredetta flygflottiljer som numera fungerar som krigsbaser. Hangarens dimensioner är inte officiellt släppta, ej heller eventuell signaturreducerande effekt i materialet. Av de foton som finns tillgängliga kan hangaren husera 3×2 MITTEN-flygplan. Med en längd på 11,49 och spännvidd på 9,72m är måtten på hangarbyggnaden minst 40×20 meter. Räknar man sedan måtten på de betongplattor som ryska flygfält är byggda av, (i detta fallet PAG-14) 6×2 meter kan man tydligt se 7×11 rader av dessa, viket ger ett mått på 42×22 meter. Höjden på hangarbyggnaden är något svårare att uppskatta, men borde rimligtvis ligga på 8-9 meter.
Hangartypen skulle kunna rymma stridsflygplanstyper som FULCRUM, FLANKER, FOXBAT, FENCER, FULLBACK och FROGFOOT men även de flesta helikoptertyperna om rotorbladen plockas av.
Tillverkare och eventuell order på dessa är okänt för tillfället men det är nog inte sista gången vi ser dessa dyka upp. Framför allt kan det bli spännande att se om de kommer att användas vid förbandsövningar där flygförbanden omgrupperar med markpersonal. Framtiden får utvisa hur så sker.
Utbildning i pansarvana kräver nog en del sisu i de finska beväringarna och diciplin av utbildaren.
De läsare som har följt bloggen under åren vet att en återkommande hälsning till broderlandet i öster kommer den sjätte december. Så även i år.
Hyvää itsenäisyyspäivää!
Tänkte att ni som följer bloggen kan behöva gnugga hjärncellerna. Vilka fartyg visar bilden? För att göra det lite svårare är fartygsnummret utsuddat…
Först till kvarn vinner ära och berömmelse!
UPPDATERAT 222105NOV12
Flera rätta svar dök snabbt upp. Att det rör sig om att det är två fregatter i Krivak -och Neustrasjimyj-klasserna var det ingen tvekan på. Bilden kan vara lite lurig men med tanke på bloggens huvudsakliga observationsriktning är det fartyg ur Östersjöflottan som syns.
702 Pylkij
Här finns det tre stycken individer att titta närmare på. Krivakfregatten är inte så svårt, då det finns en av dem här och det Pylkij. Sedan kan det bli lite svårare då det finns två individer att välja mellan, Jaroslav Mudrij och Neustrasjimyj.
Några skillnader finns att titta på för att skilja dem åt. Bland dessa finns sensorer, skorstenen och livflottarnas placering vid bryggan för att ta några exempel.
712 Neustrasjimyj
727 Jaroslav Mudrij
Men den som satte huvudet på spiken var vår käre bloggkollega Skipper. Grattis på dig, din gamle sjöbuse!
Vill man läsa lite mer om Östersjöflottans fartyg finns ett inlägg från hösten 2011 här.
Via den ryska siten russianplanes.net dök bilden upp och visar planet taxandes på Besovetsbasen
Ovanstående bild är tagen på flygbasen i Besovets utanför staden Petrozavodsk i Karelen, knappt 20 mil öster om den finska gränsen den 18 maj 2012. Det ovanliga är att det är en SU-34 FULLBACK, Ryssland modernaste attackflygplan och det är första gången Observationsplatsen stöter på bildmaterial som visar flygplanet fysiskt så långt västerut, dessutom utrustat med övningsbomber. Enligt uppgifter har flygplanstypen tidigare under 2011 och 2012 flugits i västra Ryssland men inget bildmaterial har sipprat ut från de övningarna.
Besovetsbasen användes bland annat för den stora flygstridsövningen Ladoga-2012 som genomfördes i april.
Än har inte flygplanet farit ut över Östersjön, men det lär säkerligen inte dröja alltför länge. Det lär vara ett hett eftertraktat villebråd för både svensk och utländsk incidentberedskap att uppvakta…
Senaste kommentarer